Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Uppföljning 2013

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Havsmiljön påverkas fortfarande av allvarliga störningar som övergödning, föroreningar och svaga fiskbestånd. Att målet inte är möjligt att nå i tid beror också på problem med främmande arter, marint avfall, syrebrist och försurning av haven samt att känsliga livsmiljöer och kulturarv påverkas eller till och med förstörs. För att komma tillrätta med problemen återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, bland annat på EU-nivå.

Tillståndet i haven har bedömts

EU:s havsmiljödirektiv är ett av de viktigaste styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålet. Enligt det ska de svenska havsområdena ha nått så kallad god miljöstatus senast 2020. Under 2012 har det gjorts en inledande bedömning av hur haven mår. Tillståndet är inte tillräckligt bra, men det varierar beroende på vilka ekosystem och vilka områden som studeras. De mest betydande belastningarna är biologisk störning genom fiske och andra uttag av arter, tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, fysisk påverkan genom bottentrålning och marint avfall.

Problem längs hela svenska kusten

Den negativa bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med länsstyrelsernas regionala bedömningar. Ingen av dem bedömer att det är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ett exempel på problem är den allvarliga ekologiska situationen i Hanöbuktens ekosystem i Skåne som rapporteras till regeringen under 2012 och ledde till att Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att föreslå åtgärder.

Splittrad bild av utvecklingen

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Både positiva och negativa trender syns och de storskaliga problemen kvarstår för havsmiljön. Utsläppen av övergödande ämnen till havet minskar, men det är långt kvar tills uppsatta mål kan nås. Flera fiskbestånd forsätter att krympa, samtidigt som andra ökar. Arbetet med att skydda marina områden fortgår och under 2012 har till exempel Bratten i Skagerack och Havsstensfjorden Bohuslän fått skydd inom den internationella OSPAR-konventionen. Sammantaget genomförs åtgärder på både regional och nationell nivå och i samarbete med andra länder, men det tar lång tid innan åtgärdsarbetet ger synliga resultat.

Mer insatser krävs av fler länder

Ytterligare insatser behövs, inte minst på internationell nivå. De närmaste årens arbete med att ta fram och genomföra styrmedel som övervakningsprogram och åtgärdsprogram inom havsmiljödirektivet förväntas spela stor roll för havsmiljön. Även arbetet med EU:s vattendirektiv och reformerna av EU:s fiskeripolitik och jordbrukspolitik är viktiga, liksom att genomföra Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön. Nationellt påverkar regeringens kommande havsplaneringsreform och den strategi för vattenpolitik som Miljömålsberedningen började arbeta med 2012.

Haven påverkas av många problem

Övergödning, intensivt fiske, miljögifter och exploaterade kuster stör sedan lång tid havsmiljön. Fiskbestånd och den biologiska mångfalden i haven har påverkats negativt, liksom fyrar, sjöbodar, vrak och annat kulturarv samt möjligheterna för rekreation.

Långt kvar till en bra havsmiljö

Mycket återstår innan samtliga kust- och havsvatten har ett bra miljötillstånd. I dag bedöms endast omkring en femtedel av Sveriges kustvatten ha god eller hög ekologisk status. Övergödningen är störst i Östersjön, men samma problem påverkar även miljötillståndet i Västerhavet. Bestånden av fisk utvecklas åt olika håll, några minskar medan andra ökar. Halterna av vissa miljögifter sjunker, men vissa matfiskar i Östersjön innehåller fortfarande för mycket dioxin enligt EU:s riktvärde.

Skydd av natur- och kulturmiljöer

Att skydda värdefulla områden är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet. Endast en mindre del av Sveriges territorialhav och ekonomiska zon är skyddad som nationalpark, naturreservat eller Natura 2000-område. Andra skyddsformer som används är att inrätta fiskefria områden och marina kulturreservat. För att kulturmiljöer i kust- och skärgårdslandskapet ska bevaras är det även betydelsefullt att det går att bo och försörja sig i kust och skärgård.

Värdefullt för friluftsliv och rekreation

Störningar påverkar människors möjligheter och upplevelser av att vistas på havet, längs kuster och i skärgårdar. För att bevara de här miljöernas stora värden för friluftsliv och rekreation krävs ytterligare insatser. Några exempel är att förhindra buller, undervattensljud, exploatering för bebyggelse och andra fysiska störningar samt övergödning och att fiskeresurser överutnyttjas.

Internationellt arbete avgörande

Nationella åtgärder är viktiga och påverkar inom vissa områden, men haven är gränsöverskridande och internationellt samarbete behövs bland annat för att minska utsläppen av föroreningar och för att få en hållbar fiskepolitik. EU:s havsmiljödirektiv och vattendirektiv liksom den gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitiken är därför viktiga för arbetet i både Sverige och andra länder. Även aktionsplanen för Östersjön inom Helsingforskonventionen är betydelsefull för att få ned utsläppen av gödande näringsämnen.

Haven måste börja nyttjas hållbart

För att nå miljökvalitetsmålet är det avgörande att havsmiljön och dess resurser nyttjas hållbart. Ekosystemtjänsternas värde måste tas med i planeringen av hur haven och kusterna används. En utmaning är kunskapsluckorna om havets arter, livsmiljöer och kulturlämningar. Positivt är att mycket kunskap sammanställs i arbetet med havsmiljödirektivet. Dessutom bidrar den nationella marina miljöövervakningen varje år med ny kunskap om miljötillståndet i havet.

Följs upp inom elva områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom elva områden:
God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status, Ekosystemtjänster, Grunda kustnära miljöer, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Främmade arter och genotyper, Genetiskt modifierade organismer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Kulturlämningar under vatten samt Friluftsliv och buller.