Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Uppföljning 2013

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön.

Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lagstiftning inom EU och internationellt. Det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckling av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas dessutom underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats.

Länsstyrelsernas regionala bedömningar bekräftar den splittrade bilden. Tio länsstyrelser anser inte att det går att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön, sex tycker att utvecklingen i miljön är negativ, två tycker att den är positiv och tre anser att utvecklingen i miljön är oklar eller att tillräckliga underlag för bedömning saknas.

Vissa välkända miljögifter minskar

Halterna minskar i miljön av en del välkända och sedan länge begränsade miljögifter, som undersökts i långa tidsserier. tex DDT och  PCB.

Halterna av andra ämnen ökar eller kvarstår på farliga nivåer

Halterna av till exempel vissa långlivade perfluorerade ämnen ökar. Ett annat akut problem idag är att nivåerna av dioxiner och dioxinliknande PCB i fet fisk från Östersjön, exempelvis strömming, är oacceptabelt höga och utgör en risk för människors hälsa. Dioxinhalterna i strömming visar enligt de senaste mätningarna till exempel inte någon tydlig tendens att minska – med undantag för Bottenhavet.

Global konsumtion gör det svårt att nå miljökvalitetsmålet

Ökande konsumtion leder till större kemikalie- och varuproduktion globalt, vilket bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen. En ny FN-rapport visar att produktion och spridning av kemikalier fortsätter att öka globalt, vilket kan försvåra möjligheterna att nå nationella och internationella miljömål. En stor del av de varor som konsumeras i Sverige tillverkas dessutom i länder utanför EU, många gånger med svagt utvecklad kemikaliekontroll.

Ökad tillsyn och branschdialog nationellt

Under året har flera viktiga åtgärder, såväl nationella som internationella, vidtagits som bidrar till att skapa förutsättningar att på sikt nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionen har under 2012 bland annat kunnat öka tillsynen av farliga ämnen i varor och arbetat för skärpta krav i EU:s kemikalielagstiftning för att begränsa förekomsten av farliga ämnen. Dessutom har myndigheten fört branschdialoger med näringslivet för att diskutera möjliga åtaganden om att minska riskerna med farliga ämnen i varor. Dialogerna har berört leksaker, textilier och kosmetika.

Sveriges arbete inom EU har förtydligats

Flera förslag har tagits fram som kan ge en tydligare inriktning på Sveriges arbete för Giftfri miljö inom EU:

  • Miljömålsberedningens har gett ett förslag till strategi för arbetet med miljökvalitetsmålet inom EU. 
  • Regeringen har under 2012 fastställt tre etappmål, som ska bidra till möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Ett av etappmålen handlar om att utveckla styrmedel inom EU rörande särskilt farliga ämnen. 
  • Kemikalieinspektionen redovisade under 2012 ett regeringsuppdrag, som bland annat analyserar brister hos EU-regler inom kemikalieområdet och ger förslag till ändringar som bör drivas av Sverige. 

Fler farliga ämnen har pekats ut och begränsats

Användningen av vissa särskilt farliga ämnen har begränsats genom EU-regler. Bland annat har den så kallade kandidatförteckningen i Reach över särskilt farliga ämnen under 2012 uppdateras med 67 nya ämnen. Inom Reach har också flera beslut fattats om att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen. Bland annat har användning av den kraftigt hudallergiframkallande biociden dimetylfumarat begränsats i importerade varor, och bly har begränsats i smycken.

För att nå miljökvalitetsmålet krävs fler åtgärder

Även om lagstiftning och andra styrmedel på området generellt sett utvecklas positivt, behövs åtgärder på flera områden. Några av dessa punkter är: 

  • Metodik för att bedöma risker med framförallt hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinationseffekter av flera ämnen behöver utvecklas. Särskild hänsyn behöver tas till känsligheten hos foster, barn och ungdomar. 
  • Kontrollen av kemiska ämnen i varor är bristfällig och behöver utvecklas vidare i regelverken.
  • Det finns cirka 1 300 förorenade områden som bedöms utgöra mycket stor risk för miljön och människors hälsa. Ytterligare cirka 14 000 områden behöver till viss del också åtgärdas. Antalet områden som efterbehandlas behöver fortfarande öka.
  • Företagens arbete med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga ämnen behöver utvecklas vidare i hela varukedjan.

En del har förbättrats – men stora problem återstår

Halterna av vissa miljögifter minskar i miljön, men långlivade ämnen utgör även fortsättningsvis ett problem. Särskilt farliga ämnen, exempelvis kadmium, ingår i olika produkter och dessa farliga ämnen riskerar att hamna i nya produkter efter materialåtervinning.

Fortfarande finns också ett stort antal förorenade områden som på grund av tidigare industriell verksamhet utgör en mycket stor risk för miljö och hälsa. I hela landet finns uppskattningsvis 1 300 sådana områden.

Nya regelverk ökar kunskapen och minskar riskerna

Ett mycket stort antal kemiska ämnen används. Grundläggande kunskaper om miljö- och hälsoeffekter saknas fortfarande för många industri- och konsumentkemikalier.  Men kraven i Reach-förordningen och CLP-förordningen m fl regelverk gör succesivt kunskap tillgänglig så att relevanta riskbegränsande åtgärder kan vidtas för fler ämnen. Kraven på tillstånd i Reach gör att särskilt farliga ämnen kommer att regleras strikt och kraftigt begränsas. Därtill kommer att regelverken i EU för biocider, växtskyddsmedel, leksaker och elektroniska produkter har skärpts. Det ger förutsättningar för att minska påverkan på hälsa och miljö från farliga ämnen i material, varor och produkter.

Arbete i EU och internationellt krävs för att minska riskerna

Många varor som konsumeras i Sverige är tillverkade i andra länder. För att minska riskerna krävs överenskommelser på internationell nivå. Arbetet med kemikalielagstiftning inom EU förväntas på sikt ge ett bättre skydd för hälsa och miljö mot kemiska risker. Det gäller exempelvis:

  • genomförandet av Reach-förordningen
  • regler om klassificering och märkning (CLP-förordningen)
  • nya förordningar om växtskyddsmedel och biocider
  • regler om begränsning av kemikalier i leksaker.

Följs upp inom sex områden

Miljökvalitetsmålet följs upp inom sex så kallade preciseringar:
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen, Användningen av särskilt farliga ämnen, Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper, Förorenade områden, Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt Information om farliga ämnen i material och produkter.