Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Uppföljning 2013

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön.

Bristande kunskap innebär att utvecklingen i miljötillståndet är oklar, någon tydlig trend går inte att utläsa. Kunskapsbrist och brist på miljöövervakning, tillsammans med otillräckliga styrmedel, leder till bedömningen att det inte är möjligt att nå Grundvatten av god kvalitet till 2020.

Förutsättningarna varierar över landet

Ungefär hälften av länen anser att det inte går att nå miljökvalitetsmålet till 2020. Länsstyrelsernas bedömningar varierar, vilket dels beror på det osäkra kunskapsläget, dels på att grundvattenförhållanden, föroreningsbelastning och behovet av grundvatten varierar över landet. I vissa områden finns stora problem både med mängden och kvaliteten på grundvattnet, medan problemen generellt är mindre i län med färre människor och gynnsamma geologiska förutsättningar.

Antalet vattenförsörjningsplaner ökar

Arbetet med vattenförsörjningsplaner har tagit fart under 2012. I fyra län finns färdiga planer och i ytterligare ett tiotal län beräknas planerna bli klara under 2013. Kunskapen om grundvattnet i Sverige har ökat under året. Det har anordnats flera seminarier och workshops som berör vattenplanering, bland annat genom det Nationella nätverket för dricksvatten.

Forskning kan minska behovet av naturgrus

De senaste siffrorna visar att uttaget av naturgrus fortsätter att minska men i låg takt. Fortfarande används dock årligen 13 miljoner ton naturgrus, främst för att tillverka betong. I tätortsregioner är användningen av naturgrus fortsatt hög och i regioner där vindkraftsutbyggnaden är stor ökar efterfrågan. Det är därför viktigt att fortsätta och förstärka arbetet med att få ned användningen av naturgrus.  Under 2012 startade ett tvåårigt forskningsprojekt vid Chalmers med syfte att hitta ersättning till naturgrus vid tillverkning av betong.

Strategi för sammanhållen vattenpolitik påbörjad

Under 2012 påbörjade Miljömålsberedningen arbetet med en strategi för en sammanhållen vattenpolitik som kan ge nya styrmedel. Därmed har en process för en alltmer utvecklad samverkan i arbetet med de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen inletts.

Flera positiva tendenser inom miljökvalitetsmålet

Det finns flera positiva tendenser för miljökvalitetsmålet. Det förbättrade arbetet med vatten- och materialförsörjningsplaner bedöms på sikt leda till att man tar bättre hänsyn till vattenresurserna vid bland annat exploateringar och för klimatanpassningsåtgärder. Inom jordbruket har åtgärder vidtagits bland annat inom ramen för EU:s landsbygdprogram. Den utökade samverkan mellan myndigheter och andra aktörer inom vattenområdet leder till att vattenfrågornas betydelse uppmärksammas mer och att fler åtgärder vidtas. De skärpta kraven i miljöbalken innebär att färre tillstånd nu ges till naturgrustäkter, vilket på sikt bedöms leda till ett ytterligare minskat uttag av naturgrus.

Många problem återstår

Många kunskapsluckor kvarstår dock. Det gäller exempelvis grundvatten som används för enskild vattenförsörjning och påverkan på grundvattnet i anslutning till jordbruksmark, tätorter och förorenade områden. Många län pekar på att bristande övervakning och provtagning gör att man inte kan bedöma var problemen finns och därmed var insatserna behövs. Att beskriva grundvattnets påverkan på ytvatten som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status är en fortsatt viktig uppgift.

Effektivare styrmedel behövs

Den bristande övervakningen av grundvatten innebär fortsatta svårigheter med att identifiera och åtgärda problemområden och har lett till påpekanden från EU-kommissionen avseende vattendirektivets efterlevnad. Effektivare styrmedel behövs fortfarande för att etablera råvattenkontroll, minska kväve- och bekämpningsmedelspåverkan och för att förbättra vattnet i enskilda brunnar.

Fortsatt rådgivning och nya avgifter kan minska jordbrukets påverkan

Ytterligare förbättrade styrmedel och samverkan inom jordbruksområdet krävs för att minska jordbrukets belastning på grundvattenresurser. Landsbygdsprogrammet för 2014–2020 kommer att bli ett viktigt styrmedel som kan främja eller motverka miljökvalitetsmålet. Programmen Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet behöver fortgå även efter 2013 och utvidgas.

Avgifter på främst kväve i mineralgödsel och bekämpningsmedel är fortfarande önskvärda. I och med kväveskattens togs bort 2010 har Jordbruksverket ökat de rekommenderade givorna för ekonomiskt optimal gödsling, vilket ökar risken för läckage av nitrat till grundvattnet.

Grundvattnet förorenat

Grundvattnet kan förorenas av många olika verksamheter men i Sverige är påverkan oftast lokal och drabbar enskilda grundvattenmagasin. Till de vanligaste föroreningarna hör bekämpningsmedel och nitrat, och då mestadels i befolknings- och jordbrukstäta områden. Områden som har förorenats av äldre industriverksamhet kan innebära en kraftig  lokal påverkan på grundvattnet av metaller, lösningsmedel och andra ämnen. Positivt är att saneringsarbeten pågår i ökad omfattning, men takten är fortfarande för låg. Generellt sett ökar påfrestningen och efterfrågan på grundvattnet, dels som en konsekvens av utflyttningen till kust- och fritidsområden, dels på grund av ett ökad byggande.. Det är också vanligt att enskilda brunnar är påverkade av enskilda avloppsanläggningar.

Ökad kunskap behövs om grundvattnets påverkan på ytvatten

Hur grundvattnet påverkar ytvatten behöver klarläggas. Ytvatten härstammar till större delen från grundvatten och därmed kan föroreningar från grundvatten transporteras till ytvattnet. Vi vet dock ännu för litet om dessa processer. Kartläggning behöver därför göras av vilka ytvatten som har dålig status avseende till exempel kvicksilver eller övergödning på grund av påverkan från grundvatten.

Viktigt att bevara naturgrusavlagringar

Naturgrusavlagringar har ett stort värde för såväl dricksvattenförsörjning som energilagring, natur- och kulturlandskap och rekreation. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden har stärkts. Skärpt lagstiftning har också bidragit till minskad användning av naturgrus. Uttag av naturgrus sker dock fortfarande, varav drygt hälften används som ballast i betong. För att ytterligare minska uttaget krävs bättre kunskap om och användning av ersättningsmaterial, framför allt krossat berg.

Ytterligare åtgärder behövs

Det behövs ytterligare åtgärder inom exempelvis miljötillsynen, jordbruket och vattenförvaltningen.  Förbättringar av befintliga och nya ekonomiska styrmedel bör utredas, exempelvis kväveavgift, VA-taxan samt skatten på naturgrus. Informationen om grundvattnets betydelse behöver utökas, både om grundvattnets roll som dricksvattenresurs och om grundvattnets betydelse för tillståndet i vattendrag, sjöar och hav. Det är också angeläget att skydd av grundvatten i högre grad än i dag beaktas i länens och kommunernas planarbete genom bland annat förbättrad vattenförsörjningsplanering.

Följs upp inom sex områden

Miljökvalitetsmålet följs upp genom sex preciseringar som handlar om:
Grundvattnets kvalitet, God kemisk grundvattenstatus, Kvaliteten på utströmmande grundvatten, God kvantitativ grundvattenstatus, Grundvattennivåer samt Bevarande av naturgrusavlagringar.