Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Uppföljning 2014

 Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön.

Förutsättningarna att få grundvatten av god kvalitet har förbättrats något under året. Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framför allt i jordbruksområden och tätorter. Bristande övervakning ger svårigheter att beskriva och åtgärda problemen. För att förbättra situationen behövs åtgärder på flera håll i samhället, exempelvis inom miljötillsyn, samhällsplanering och jordbrukssektor.

Grundvattnets kvalitet oförändrad

Av Sveriges drygt tretusen grundvattenförekomster bedöms idag drygt två procent ha dålig status. Ungefär var femte grundvattenförekomst är riskutsatt och bedöms inte kunna nå god status förrän efter år 2021. Detta enligt preliminära siffror från landets fem regionala vattenmyndigheter. Situationen är ungefär densamma som vid den senaste bedömningen 2009. 

Låga grundvattennivåer under året

Under hösten 2013 var grundvattennivåerna ovanligt låga i Götaland och Svealand. Inte sedan 1970-talet har nivåerna på vissa håll varit så låga. Detta drabbade främst hushåll som har sin dricksvattenförsörjning via enskilda brunnar. Situationen förbättrades under den milda och regniga vintern. SGU arbetar tillsammans med SMHI för att utveckla bättre prognoser för hur grundvattennivåer på olika platser i landet varierar över året.

Omställning från naturgrus till krossat berg

Uttaget av naturgrus, en ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen, har minskat kontinuerligt under de senaste decennierna. Under 2012 var uttaget av naturgrus 11,9 miljoner ton, en minskning med sex procent jämfört med året innan.

En stor del av naturgruset används för att tillverka betong. Naturgrus kan ersättas av krossat berg, men då behövs fler bergtäkter. I Uppsala län, där nästan all betong innehåller naturgrus, har SGU tagit fram en karta som visar var berggrunden är lämplig att bryta. Arbetet har visat goda förutsättningar för en omställning från naturgrus till krossat berg. Liknande kartor tas för närvarande fram i bland annat Stockholm, Göteborg och delar av Skåne.

Några steg framåt under året

Inga nya styrmedel har tillkommit under 2013. Däremot har ett antal utredningar och policyarbeten genomförts eller påbörjats, vilka på sikt kan gynna grundvattnets kvalitet. Några exempel:
• Regeringens expertgrupp för hållbar användning av jordbruksmark har bland annat föreslagit en ökad miljöhänsyn vid vattenanläggningar inom jordbruket.
• För att stärka skyddet för dricksvattentäkter har regeringen föreslagit ändringar i miljöbalken. Förslaget innebär att kommunerna senast 2019 måste inrätta vattenskyddsområden vid alla dricksvattentäkter.
• Regeringen har tillsatt en utredning om trygg dricksvattenförsörjning som ska vara klar 2015.

Kunskapsbrist måste åtgärdas

Det råder fortsatt brist på kunskap och data om grundvattnet. Därför är det svårt att bedöma vilka insatser som bör prioriteras men också huruvida miljöarbetet ger resultat. Exempelvis behövs lagstadgad kontroll av råvatten och mer resurser för att övervaka grundvattenförekomster. Frågor som rör grundvatten måste också inkluderas i samhällsplaneringen mer än idag, liksom i bevarandet av biologisk mångfald.

Följs upp inom sex områden

Miljökvalitetsmålet följs upp genom sex preciseringar som handlar om:
Grundvattnets kvalitet, God kemisk grundvattenstatus, Kvaliteten på utströmmande grundvatten, God kvantitativ grundvattenstatus, Grundvattennivåer samt Bevarande av naturgrusavlagringar.