 |
1. Begränsad klimatpåverkan
Människans klimatpåverkan är ett viktigt globalt problem, som kan påverkas lokalt genom att varje individ och varje verksamhet minskar sin klimatpåverkan. Västernorrlands län kan därutöver därutöver bidra genom en ökad tillförsel av klimatneutral energi från främst vindkraft och biobränslen. |
 |
2. Frisk luft
Luftkvaliteten i länets har förbättrats under de senaste decennierna men förbättringen har planat ut. Många besväras fortfarande av framförallt bilavgaser. Trafiken behöver minska genom vissa tätorter för att målet ska uppnås. |
 |
3. Bara naturlig försurning
Trenden för nedfall samt utvecklingen i sjöar och vattendrag bedöms positiv, men det krävs ytterligare åtgärder för att klara den kritiska belastningen. För att reducera skogsbrukets försurningspåverkan krävs ytterligare åtgärder. Bättre underlag/verktyg behövs för att bedöma för utvecklingen i miljön. |
|
4. Giftfri miljö
På grund av länets industrihistoria har vi mycket föroreningar kvar i ekosystemet som kommer att vara resurs krävande att åtgärda. Åtgärder görs för att minska belastningar av föroreningar men med utökade studier upptäcks nya sorter miljögifter. |
|
5. Skyddande ozonskikt
Tack vare internationella överenskommelser som reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen både i Sverige och internationellt kan man se att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar globalt. |
|
6. Säker strålmiljö
Trenden i antal hudcancerfall är tyvärr ökande, cesium 137 cirkulerar fortfarande i ekosystemet, radongas förekommer i hus och det finns djupborrade brunnar med radonhaltigt vatten. |
|
7. Ingen övergödning
Gödande ämnen släpps ut från industrier, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och jordbruk. Åtgärder pågår för att förbättra reningen, minska läckaget och öka återföringen av till exempel slam. Trots detta ses ingen tydlig minsking av utsläppta mängder, delvis på grund av den naturliga tillförseln. |
|
8. Levande sjöar och vattendrag
Västernorrland är ett av de län som är mest utbyggda för vattenkraftsproduktion och kraftbolagen behöver sätta in åtgärder frivilligt. Arbetet med skydd av dricksvatten behöver mer styrmedel eller vägledning nationellt. Det behövs en översyn av skyddsvärda naturmiljöer. |
|
9. Grundvatten av god kvalitet
De naturgivna förutsättningarna i länet är relativt goda, men kunskapen om grundvatten är för låg. Attitydförändringar behövs för att se grundvatten som en resurs för regional utveckling. Vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt. |
|
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Det finns behov av kompletterande studier för att öka kunskapen om länets havsmiljö. Identifiering av områden med höga marina naturvärden pågår. Styrmedel saknas för förvaltning av BSPA Höga Kusten. Kunskapen om miljögifter längs kusten har ökat då förekomsten av fiberhaltiga sediment kartlags. |
|
11. Myllrande våtmarker
Takten att skydda våtmarker är fortsatt låg och skötselbehovet av tidigare hävdade våtmarker är fortsatt stort. Intresset att restaurera igenväxande våtmarker ökar och restaureringsarbete pågår bla inom ett nationellt LIFE-projekt. Skärpt hänsyn behövs inom skogsbruket och vid vägbyggnation. |
|
12. Levande skogar
För att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar gäller det att öka arealen skyddad skog i länet. Skogsbruket behöver också göra bättre prioriteringar vid föryngringsavverkning så att miljöhänsynen får ökad kvalitet.
I nuläget bedöms miljöutvecklingen som neutral. |
|
13. Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt odlingslandskap är beroende av en lönsam primärproduktion. Idag är trenden för jordbruksverksamheten i länet vikande och arealanvändningen minskande. För att vända trenden måste lönsamheten för att bruka marken aktivt öka. |
|
15. God bebyggd miljö
Översiktsplanearbetet i länets kommuner har intensifierats de senaste åren, ett arbete som utgör en god grund för en samordnad hållbar samhällsplanering. Fortfarande saknar dock flera kommuner viktiga planeringsunderlag inom bland annat dricksvattenförsörjning, kulturmiljövård och klimatanpassning. |
|
16. Ett rikt växt- och djurliv
Exploateringstrycket är stort. Kunskapsbristen är ett problem för många arters hotbild och klimatförändringens effekter. Hänsynen brister både i skog, odlingslandskap och i vatten. Flera preciseringar saknas och styrmedel och kunskap behövs för att bedöma naturens resiliens och genetiska mångfald. |
|
17. Generationsmålet
Ny pufftext |