 |
1. Begränsad klimatpåverkan
För att uppnå detta mål krävs internationella insatser och samarbete mellan världens länder. I Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990 men det krävs stora insatser för att de ska fortsätta att minska, framförallt inom transportsektorn. |
 |
2. Frisk luft
Det kalla klimatet i länet orsakar tidvis höga luftföroreningshalter i de större orterna och på andra utsatta platser. Vägtrafik är den största källan i städerna medan vedeldning bidrar mest i mindre samhällen. Halterna av föroreningar minskar generellt i länet med undantag för kvävedioxid och marknära ozon. |
 |
3. Bara naturlig försurning
Trots att det skett en avsevärd förbättring utgör försurningen alltjämt ett av de största hoten mot länets naturmiljöer. Inom länets östra del finns område där upp mot hälften av vattnen fortfarande är så påverkade att det medför betydande problem för fisk och andra vattenlevande djur. |
|
4. Giftfri miljö
Kemikalieanvändningen i världen ökar och därmed risken att ämnen sprids globalt. Dålig kunskap om många kemiska ämnens farliga egenskaper och deras förekomst i miljön försvårar möjligheten att nå målet. |
|
5. Skyddande ozonskikt
Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen 2012 är att målet nås till 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar, ozonuttunningen ha vänt och en stabilisering vara märkbar. |
|
6. Säker strålmiljö
Prognosen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms vara god. Däremot bedöms den del som handlar om exponering för UV-strålning inte vara möjlig att nå. Viktiga insatser för att nå målet är information och rådgivning. |
 |
7. Ingen övergödning
Övergödningsproblemen i länet är små, beroende på att länet till största delen består av skogs- och fjällmarker som inte drabbas av övergödning på samma sätt som jordbruksmarker. Länet har lokala problem i sjöar, vattendrag och kustområden med utsläpp från jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp. |
|
8. Levande sjöar och vattendrag
Miljötillståndet för sjöar och vattendrag i länet har förbättrats under året tack vare det omfattande återställningsarbetet, men fortfarande finns stora skydds- och åtgärdsbehov. Dessutom råder stora kunskapsbrister, främst om kulturmiljöer vid vatten. |
|
9. Grundvatten av god kvalitet
En regional vattenförsörjningsplan tas fram och kommunerna inrättar/reviderar fler vattenskyddsområden. Arbetet med riksintresse för dricksvattenanläggningar pågår liksom samverkan kring miljömålsåtgärder. Utvecklingen för målet är positiv men kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet behöver öka. |
|
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, påverkan på kustfiskbestånden och att traditionella näringar längs kusten minskar gör att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå. |
|
11. Myllrande våtmarker
Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Våtmarker skadas fortfarande i samband med skogsbruk och exploateringar. Våtmarksskyddet går långsamt och arbetet med hydrologisk återställning är i sin linda. Utvecklingen i miljön är neutral eller svagt negativ. |
|
12. Levande skogar
Ekosystemomvandlingen fortskrider från ett naturliknande skogstillstånd till en brukad skog. Resurserna för att bevara skog behöver utökas i stor omfattning och miljöhänsynen behöver förbättras om generationsmålet ska kunna nås. |
|
13. Ett rikt odlingslandskap
Arealen jordbruksmark minskar i länet. I glesbygdsregioner sker det på grund av nedläggning, medan det runt växande tärorter beror på exploatering av marken. I stora områden av länet finns det för få eller inga betesdjur som håller gräsmarker öppna samt få eller inga jordbrukare som brukar åkrarna aktivt. |
|
14. Storslagen fjällmiljö
Västerbottensfjällen är till största del oexploaterade och här finns goda möjligheter att uppleva såväl djur och växter som en aktiv renskötsel. Det är en utmaning att många olika verksamheter måste existera tillsammans. Kulturmiljöerna behöver uppmärksammas mer. Kommande klimatförändringar är ett stort problem. |
|
15. God bebyggd miljö
Länets kommuner eftersträvar så gott de kan en god bebyggd miljö. Men svårigheten är att det i många fall saknas resurser, kompetens samt aktuella översiktsplaner. En positiv trend är att flera av kommunerna går samman för att upprätta kommunöverskridande planer och annan samverkan inom området. |
|
16. Ett rikt växt- och djurliv
I Västerbottens skogs- och kustland och i många vattendrag är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig. |
|
17. Generationsmålet
|