Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
För att nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Länets stora utmaning är att nå målet samtidigt som regionen växer. I länet är energiproduktionen och vägtrafiken de största utsläppskällorna, där energisektorns utsläpp tenderar att minska medan vägtrafikens utsläpp ökar.
Resultat
Varje invånare i länet genererar årligen cirka 3,1 ton koldioxid. Under perioden år 1990–2009 minskade energianvändningen per invånare. Jämfört med år 1990 har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med cirka 2,5 procent. Under år 2010 med en lång och kall vinter ökade energianvändningen markant. Energiproduktionen och vägtrafiken är de största utsläppskällorna.
Vägtrafikens utsläpp har fortsatt att öka med den växande trafikvolymen. Körsträckan med bil per invånare minskar däremot sedan några år tillbaka och ligger under det nationella genomsnittet.
De totala utsläppen i länet har legat på en relativt konstant nivå de senaste åren, cirka 6 miljoner ton växthusgaser per år. Under åren 2008 och 2009 minskade utsläppen men ökade åter under 2010. Energianvändningen är ungefär hälften av riksgenomsnittet. Siffran är inte helt rättvisande eftersom konsumtionen av varor och tjänster utnyttjar klimatpåverkande resurser utanför länsgränsen.
Analys och bedömning
I Stockholm bor och lever många människor och inflyttningen till länet är hög. Det stora antalet människor genererar många resor och ett stort behov av nya bostäder. Trenden idag pekar mot fortsatt ökade utsläpp. Vägtrafiken bedöms öka kraftigt vilket innebär en stor utmaning att samtidigt minska trafikens miljöpåverkan.
Utsläppen inom Stockholms län av koldioxid per invånare är mindre än riksgenomsnittet tack vare en väl utbyggd fjärrvärme, få tunga industrier och en hög andel kollektivtrafik. För närvarande ligger utsläppen av växthusgaser per invånare på en konstant nivå, men risk finns för att de ökar, till exempel visar Trafikanalys trafikprognos på att trafiken ökar mer än befolkningen.
För att de totala utsläppen ska minska måste kraftfulla åtgärder vidtas som minskar utsläppen från trafiken. I detta ingår ökad andel kollektivtrafik, energieffektivisering och andra teknikförbättringar för minskade utsläpp från fordon, effektiviseringar i transportsystemet samt ekonomiska styrmedel.
En klimat- och energistrategi har tagits fram i samarbete med länets aktörer. Strategin fungerar som vägledning för länets arbete för att nå de nationella målen för klimatpåverkan. Den omfattar sex åtgärdsområden, bland annat transporter och resande, samhällsplanering och energianvändning i bebyggelse. Dessa områden kommer att prioriteras i den regionala samverkan kommande år.
Begränsad klimatpåverkan är ett av de miljömål som är prioriterat för åtgärder i det samarbete som har inletts mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Landstinget och Trafikverket.