Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Giftfri miljö
Stockholms län står inför utmaningar, bland annat ökad belastning av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön. Länet är särskilt belastat till följd av den stora befolkningstätheten, tillväxttakten, hög konsumtion, transporter, ökande avfallshantering och förbränning, samt länets långa industrihistoria.
Resultat
Resultat från några av länets reningsverk visar ökade halter av bland annat koppar och vismut i slam. Minskningen av silver har avstannat vilket kan bero på användning av nanomaterial. Halterna av kvicksilver, kadmium och bly och troligen PAH sjunker, men här är trenden svårare att avgöra. Triklosanhalten minskar, vilket kan bero på att flera stora livsmedelskedjor inte längre säljer tandkräm med ämnet. Halten PCB i slam varierar, ingen tydlig trend.
Stockholm Vatten AB har haft en informationskampanj rörande konstnärsfärger med kadmium. Textilimportörer har satt gränsvärden för nonylfenoler i textilier vilket sannolikt gett effekten av minskande mängder i slam.
Enligt Landstingets provtagningar tycks halten av vissa läkemedelsrester i både råvatten och avloppsvatten öka.
Länsstyrelsen har årliga tillsynsvägledande seminarier riktat mot främst kommuner och deltar i projektet ”Reach i tillsynen”. Införande av e-tjänster för överlåtelsetillstånd kan på sikt innebära förbättringar för miljömålet. Bidrag betalas till lantbrukare för att minska läckage av gifter genom bland annat ekologisk produktion, skyddszoner och miljöskyddsåtgärder samt LOVA-bidrag.
Databasen för förorenade områden innehåller 10 300 identifierade objekt, en ökning med nästan 2000 objekt från år 2011 till 2012, varav 792 är inventerade och riskbedömda. Fyra bidragsprojekt är i undersöknings-/huvudstudiefas och två projekt är i åtgärd. Anmälningsärenden från kommunerna har ökat markant. Projekt riktat till bankers besiktningsmän har genomförts.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det stora antalet och mängden av kemikalier som används försvårar möjligheten att uppnå målet. Utvecklingen bedöms vara negativ för miljömålet. Mer hälsoscreening och miljöövervakning samt en nationell databas för särskilt farliga ämnens förekomst behövs. Konsumtionsmönstren behöver ändras och gifterna måste fasas ut från kretsloppet.
Vi behöver också kunskap om synergieffekter och produktinnehåll samt skärpt lagstiftning och bättre samordning mellan myndigheter. Fler åtgärder behövs för att vattentäkter ska bli eller förbli fria från gifter, trenden pekar mot att användningen av läkemedel ökar och bekämpningsmedelsrester har hittats i några av länets grundvattentäkter. Miljöarbete inom många verksamhetsområden har lett till att ”kända” giftiga ämnen i miljön minskar successivt. En viktig uppgift är dock att identifiera de ämnen som kan bli problem i framtiden.
För arbetet med förorenade områden, krävs fortsatt finansiering och omfördelning av resurser från nuvarande inventeringsarbete till fortsatt och framtida tillsynsarbete och bidragsadministration för att få till stånd åtgärdsarbete. Även databasen för förorenade områden behöver administreras framöver.
Upprustning av miljonprogramsområden medför stora mängder farligt avfall som behöver omhändertas rätt, för att få bort skadliga ämnen ur kretsloppet.
Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam ger en bra bild av flöden av olika miljögifter i samhället. Genom att begränsa ämnesnivåer i produktion, hushåll och varor och att rena dagvatten kan man förbättra kvaliteten på slam.
När man genomför regelförändringar ska de vara väl genomarbetade. I dagsläget tvingas till exempel länsstyrelsen att pröva verksamheter som endast borde vara anmälningspliktiga, till exempel olika laboratorieverksamheter.