Till år 2020 bedöms ett miljökvalitetsmål vara nära att nås. Elva bedöms inte vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålen för klimat, ozonskiktet och strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Tyvärr bedöms inget miljökvalitetsmål att kunna uppnås i Blekinge till 2020.
Miljökvalitetsmålet för våtmarker bedöms vara nära att nås. För att målet ska nås krävs det ökade resurser samt bättre uppföljning av bevarandestatus och eventuella exploateringar.
Miljökvalitetsmålen för luft, försurning, giftfri miljö, övergödning, sjöar och vattendrag, grundvatten, hav, kust och skärgård, skog, odlingslandskap, bebyggd miljö samt växt- och djurliv bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, kunskapsuppbyggnad, resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av om andra miljökvalitetsmål nås.
I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det moderna jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att vi i miljöarbetet hittar de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.
Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
I större grundvattentäkter är det relativt vanligt med förekomst av bekämpningsmedelsrester. För enskilda brunnar är kvalitetsproblem mycket vanligt, men det tas för få vattenprover. Kunskapsnivån om grundvatten måste höjas och arbetet med vattenskyddsområden måste stärkas.
Resultat
Denna resultatbeskrivning inriktas mot de grundvattenmagasin i Blekinge som används som dricksvattentäkter. De formellt utpekade grundvattenförekomsterna skulle ge en mindre representativ bild för länets dricksvattenförsörjning.
Kvalitetsproblem i Blekinges grundvatten
Det vanligaste kvalitetsproblemet i Blekinges kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester. Utifrån de vattenanalyser som finns inlagda i det nationella Vattentäktsarkivet har bekämpningsmedelsrester påträffats i 30 procent av täkterna (Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster). Det förekommer också förhöjda halter av nitrat och klorid (indikator Klorid i grundvatten). Det kan finnas fler kvalitetsproblem som inte framgår i det nationella vattentäktsarkivet eftersom det fortfarande saknas mycket data från Blekinges vattentäkter.
I länet finns ca 10 000 hushåll som tar vatten från egen brunn. Enligt de undersökningar som finns tillgängliga är det mycket vanligt med kvalitetsproblem. Det vanligaste problemet är att brunnsvattnet bedöms otjänligt på grund av höga kopparhalter (50 procent). De höga halterna hänger troligen ihop med försurat grundvatten som kan lösa ut koppar ur rörledningarna. Höga bakteriehalter är vanligt särskilt i jordbrunnar (70 procent med anmärkning). I övrigt förekommer anmärkningar på höga halter av järn och fluorid.
Utifrån tillgängliga data går det inte att uttyda några generella förändringar av grundvattenkvalitén. Detta är inte oväntat eftersom grundvattenbildning är en mycket långsam process och kvalitetsförändringar i regel sker långsamt.
Många täkter saknar vattenskyddsområden
Bara hälften av länets grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde eller någon enklare form av skydd (indikator Vattenskyddsområden). De skyddade vattentäkterna står för cirka 70 procent av vattenuttaget i Blekinge. Många av de vattenskyddsområden som finns behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd mot föroreningsrisker, endast en femtedel av täkterna har ett fullgott vattenskyddsområde med föreskrifter.
Grundvattennivåer – påverkan och skydd
Överuttag av grundvatten leder till sjunkande grundvattennivåer. I kustnära lägen kan det leda till inträngning av salt havsvatten i grundvattnet. Ett större område med risk för överuttag finns på Listerlandet i västra Blekinge och sedan 2008 pågår omfattande tillståndsprövning av befintliga vattentäkter där. I Blekinges kustband finns områden där enskilda brunnar påverkas av saltvatteninträngning från havet (exempel: Kloridhalt, Sturkö). År 2011 genomfördes undersökning av saltvattenpåverkan i enskilda brunnar som visade att påverkan var vanligt, men att det var stora variationer mellan olika brunnar i samma område.
Naturgrusavlagringar
Blekinge ligger i ett område med relativt få sand- och grusavlagringar. Uttaget av naturgrus är mycket lågt och år 2009 var andelen naturgrus bara tre procent av den totala grusanvändningen i Blekinge, vilket är klart lägst i hela landet (Indikator Grusanvändning).
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Kunskapsnivån om grundvattenkvalitén är låg och kunskaperna förbättras inte tillräckligt fort. Nationella Vattentäktsarkivet har för stora luckor för att ge bra överblick över grundvattenkvalitén i Blekinges kommunala grundvattentäkter. Kunskaperna om vattenkvalitén i brunnar hos enskilda hushåll är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt. Kartläggning av vattenkvalitén i enskilda brunnar måste stärkas.
För att hindra förorening av grundvatten krävs förebyggande åtgärder. Eftersom grundvattenbildning är en mycket långsam process tar det lång tid innan åtgärder ger effekt. Arbetet med vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden måste intensifieras.
Stort kunskapsbehov om grundvattnets kvalité
För att bedöma behovet av åtgärder krävs god kunskap om vattenkvalitén. Vid de kommunala vattentäkterna utförs mycket vattenanalyser, men tillgängligheten på analysresultat behöver förbättras. Den statliga myndigheten SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) arbetar sedan många år med att lägga in grundvattendata i Vattentäktsarkivet. För Blekinges del är Vattentäktsarkivet idag långt ifrån komplett och det kan saknas analysdata för vissa vattentäkter eller för vissa år. SGU arbetar löpande på att förbättra rutinerna för dataöverföring från laboratorierna och att komplettera med data som saknas.
Det finns ett behov av krav på råvattenkontroll vid vattenverk. Detta skulle höja kunskapsnivån om grundvattenkvaliteten särskilt vid mindre vattenverk där analyserna ibland bara omfattar ett fåtal parametrar.
Socialstyrelsen och SGU har tillsammans drivit kampanjer (exempelvis tillsynsprojekt 2007) för att uppmuntra enskilda brunnsägare att provta sitt vatten, samt att lämna vattenkvalitetsdata till nationell sammanställning för analys av vanliga kvalitetsproblem i olika områden.
Arbete med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner
Vattenskyddsområden inrättas för att skydda en vattentäkt mot föroreningar. Blekinges kommuner arbetar löpande med att utarbeta och föreslå vattenskyddsområden som ska fastställas av länsstyrelsen. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste länsstyrelsen prioritera arbetet med vattenskyddsområden. Det finns också möjlighet för kommunerna att själva inrätta vattenskyddsområden.
Genom att utarbeta vattenförsörjningsplaner kan man ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt. Olofströms kommun har arbetat med vattenförsörj-ning på ett föredömligt sätt, och fastställde en vattenförsörjningsplan för kommunen 2009. Olofströms vattenförsörjningsplan revideras i samband med revideringen av kommunens översiktsplan 2011. Karlshamns och Ronneby kommun arbetar med att ta fram vatten- och avloppsplaner som även omfattar vattenförsörjning. Länsstyrelsen i Blekinge har ännu inte tagit fram någon regional vattenförsörjningsplan men detta planeras under 2013.
Grundvatten av god kvalitet i Blekinge län
Indikatorer som följer upp målet