Länsstyrelsen bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs om de miljömål vars måluppfyllnad bedöms regionalt ska nås till år 2020. Trenden i miljön tillsammans med miljöarbetet är positiv i Örebro län för de fyra miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljön och miljöarbetet förändras i mycket liten utsträckning för sex av miljömålen.
Samhället använder och sätter i omlopp allt fler miljö- och hälsofarliga kemikalier. Rådigheten, även nationellt, för att minska miljöbelastningen från kemikalier är låg eftersom kemikalieområdet omfattas av internationella avtal om frihandel. Länsstyrelsen och länets kommuner kommer under 2013 att göra en uppföljande kemikaliekartläggning över vilka farliga kemikalier som används i länets industrier.
Inom miljömålet Ett rikt växt och djurliv är det främst skogssektorns bristande hänsyn till naturmiljön och samhällets oförmåga att i tillräckligt snabb takt skydda bilologiskt värdefull skog som resulterar i en negativ utveckling. Det viktigaste verktyget för att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden inom odlingslandskapet är EU:s miljöersättningar. Men utformningen och nivån på miljöersättningarna räcker inte för att tillräckligt många jordbruksföretag ska investera i miljötjänster. Utvecklingen tar därför inte en positiv riktning. Jordbruket är mycket konkurrensutsatt och en utmaning nu och kommande år är att behålla ett bärkraftigt jordbruk som klarar att bära de miljöinvesteringar som krävs för att miljömålen ska nås. En viktig pusselbit är att konsumenterna efterfrågar jordbruksprodukter som producerats med hög grad av naturhänsyn eller genom direkta miljötjänster som naturbete.
För två miljömål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen oklar eftersom tillräckligt underlag saknas. Bristen på kunskap är också särskilt stor inom områdena kulturmiljö och biologisk mångfald.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt odlingslandskap
En utmaning under kommande år blir att upprätthålla en bärkraftig jordbrukssektor som klarar att hantera de miljöinvesteringar som behövs för att nå miljömålet. Miljöinsatserna i odlingslandskapet de senaste åren har sammantaget inneburit att miljötillståndet inte försämrats.
Resultat
Utvecklingen av arealen betesmarker har i stort sett legat still de senaste åren. De gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. Vi saknar fortfarande kunskap om hur kvalitén på gräsmarkerna utvecklas men den miljöövervakning som startades för några år sedan kommer snart att börja redovisa detta. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur. Det totala antalet nötkreatur i länet minskar. Mellan 2010 och 2011 var minskningen ca 1000 djur alla kategorier, från 36 201 nötkreatur år 2010 till 35 285 år 2011. Arealen hävdade slåtterängar har inte ökat jämfört med 2005. Under året har kurser i slåtterängsskötsel genomförts.
Rationaliseringen av jordbruket har lett till att mycket av det som tidigare var en naturlig del av odlingslandskapet – våtmarker, stenmurar och åkerholmar har försvunnit. Endast en del av återstoden hävdas. Vår kunskap om den totala mängden småbiotoper i länet och dess kvaliteter är bristfällig. Sammanställd kunskap finns endast om de småbiotoper som vårdas inom kulturmiljöstödet. Den regionala miljöövervakningen kommer inom något år att kunna redovisa tillståndsbeskrivningar för småbiotoper i åkermark.
Nyskapande och restaurering av våtmarker och småvatten sker i alltför långsam takt. Det anläggs endast mellan fem och tio våtmarker per år i länet. De flesta är mellan 0,5 och 1,5 hektar stora. Under 2011 genomfördes ett projekt med uppsökande verksamhet för att hitta bra våtmarkslägen. Det har lett till att det nu finns förutsättningar för att arbeta med några större anläggningsprojekt i länet. Under hösten 2012 beviljades ett av de identifierade projekten, Välakärret i Hallsbergs kommun, stöd för anläggning av en 43 hektar stor våtmark. Under 2013 arbetar vi vidare med ytterligare några prioriterade projekt. Under året har nyanläggning och restaurering av våtmarker dessutom startat i Östra Kvismaren. Totalt är det cirka 200 hektar våtmark, varav 80 hektar är nyanläggning som ingår i projektet.
Länsstyrelsen beviljades under 2012 medel för det 5-åriga naturvårdsprojektet RECLAIM Life, som omfattar två Natura 2000-områden. Totalbudgeten för projektet är 25 miljoner och inom projektet ska vi bland annat återskapa slåtter- och betesmarker och öka tillgängligheten för allmänheten.
Kunskapen om hur statusen för hotade lantraser och växter utvecklas i länet är bristfällig. Utvecklingen styrs av ett miljöstöd som Jordbruksverket administrerar och de informationsinsatser som Länsstyrelsen ansvarar för. Under 2012 har Länsstyrelsen ordnat en lantrasdag i länet vilket samlade många deltagare från hela länet.
Utbildningsinsatser för att öka kunskapsnivån hos våra målgrupper har genomförts inom ramen för LBU-programmet. Det gäller kurser, fältvandringar och rådgivningar omfattande ett brett spektrum. Exempel på kurser som genomförts under året är renovering av ekonomibyggnader, restaurering av stenmurar och trägärsgårdar liksom minskad övergödning. Kurser som rör husdjurens hälsa och stallbyggnader samt kurser om betesmarker och slåtterängar. Genomförandet av dessa aktiviteter liksom intresset för många av restaureringsstöden inom Utvald miljö är värdefulla delar i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljömålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Sammantaget bedömer vi att utvecklingen i miljön är neutral. Försämringar av exempelvis antal vårdade kulturmiljöelement uppvägs av att ett antal värdefulla naturvårdsprojekt genomförts. För stora delar av miljömålet varken förbättras eller försämras miljösituationen. Den framtida bärkraften inom jordbruket är helt avgörande för utvecklingen inom odlingslandskapet. Om målet ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli mer lönsamt för lantbrukarna att investera i miljötjänster som anläggning, restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer.
Anslutningen till miljöstöden, som är det främsta verktyget för att nå miljömålen är överlag för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs. Samtidigt behöver gårdsstödsreglerna och gårdsstödet definiton på betesmark och fodervärde ändras så att inte det stödet motverkar miljöarbetet. Utformningen av kommande landsbygdsprogram, från år 2014, blir därför avgörande för utvecklingen.
Stöden för betesmarker och slåtterängar behöver ses över. Beträffande betesmarker behövs en rimligare definition av vad som i historisk mening bygger de nordeuropeiska betesmarkerna. Träd och buskar har alltid utgjort ett naturligt inslag i dessa marker och måste därför i högre utsträckning berättiga till jordbruksstöd. Men för att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark kvävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimliga och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker.
Resurserna för arbetet med kulturvärden i odlingslandskapet behöver stärkas. För att öka arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta exempelvis slåttern på ett rationellt sätt. Länsstyrelsen behöver mer resurser för att samordna och vägleda arbetet med att skydda kulturmiljö- och naturmiljövärden i odlingslandskapet samt för att stödja vård- och informationsinsatser. Kulturmiljöövervakning behöver påbörjas så att vi får kunskap om tillståndet för kulturmiljövärdena i odlingslandskapet.
Skötsel av ängs- och betesmarker (2010)
a) Senast 2010 ska minst 8 500 hektar naturbetesmark i Örebro län bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. De betesmarker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen ska prioriteras.
b) År 2010 ska arealen hävdad ängsmark i Örebro län vara minst 350 hektar och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. De ängar som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen ska prioriteras. Arealökningen ska bestå av biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla marker med ängstyper som traditionellt förekommit i länet.
c) Arealen skogsbete ska till 2010 ha ökat i Örebro län jämfört med nivån år 2005 genom att beteshävden återupptas på marker där skogsbete tidigare bedrivits.
(Regionaliserat mål)
Mycket betesmarker men långt kvar till målet för slåtterängar
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Delmålet för betesmarker är minst 8 500 hektar och innebär att arealen inte ska minska jämfört med 2003. Målet uppnåddes år 2004, men efter 2005 har betesmarksarealen som är ansluten till miljöersättningen för betesmarker minskat och ligger år 2009 under målnivån. Anledningen är till stor del den nya definitionen av betesmarker i gårdsstödet som innebär att en mindre areal räknas som betesmark. Trenden för 2010 är att minskningen fortsätter, trots något högre miljöersättning för betesmarker.
Det regionala målet för slåtterängar motsvarar en fördubbling av arealen sedan 2000, till 350 hektar senast 2010. Målet har inte nåtts och 2009 var arealen slåtterängar med miljöersättning 234 hektar. För att få fler slåtterängar i länet behöver det bli mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde lantbrukaren att lägga ner tid och resurser på slåtterarbete.
Målet för skogsbete var att arealen skulle öka jämfört med 2005 då arealen skogsbete var 100 hektar i Örebro län. År 2010 var arealen uppe i drygt 140 ha och den har även fortsatt att öka år 2011.
Indikatorer som följer upp målet
Bevarande och nyskapande av småbiotoper och våtmarker i odlingslandskapet (2007-2010)
a) Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela Örebro län. Senast 2007 ska en regional strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättlandskapet ska kunna ökas.
b) Senast 2010 ska minst 120 småvatten (<1,0 hektar) skapas i Örebro läns odlingslandskap jämfört med nivån år 2000.
(Länseget mål)
Dålig kunskap om länets småbiotoper
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Det går att bevara och öka antalet småbiotoper. Men för att lyckas vända den neråtgående trenden behöver nedläggning av jordbruksmark stoppas. Dessutom behövs en strategi för att bevara befintliga småbiotoper och skapa nya. Det behövs särskilda insatser för att nå Örebro läns tillägg om anläggande av 120 småvatten till 2010. Mellan 2001 och 2009 har ett 40-tal småvatten anlagts i Örebro län.
Vår kunskap om den totala mängden småbiotoper i länet är bristfällig. Sammanställd kunskap finns endast om de småbiotoper som vårdas inom kulturmiljöstödet. En undersökning på riksnivå visar att förekomsten av småbiotoper minskar, främst på grund av förlust av åkermark. Trenden är troligtvis likadan i Örebro län.
Småbiotoperna ger mångfald i landskapet. De utgör ett kulturhistoriskt arv och erbjuder livsrum för ett stort antal växt- och djurarter. De skapar också vägar i landskapet, till exempel diken, som erbjuder spridningsmöjligheter för många organismer.
Skötsel av kulturbärande landskapselement (2010)
Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas i Örebro län ska öka med 70 procent till år 2010, jämfört med år 2001. (Regionalsierat mål)
Mer pengar behöver avsättas till kulturmiljöstödet
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Det måste bli mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde lantbrukaren att vårda de kulturbärande landskapselementen. Det nya Landsbygdsprogrammets kulturmiljöstöd (2007–2013) har inte utformats på ett tillfredsställande sätt, med alltför låga ersättningar. Det gör att färre landskapselement vårdas nu än under de första miljöstödperioderna med början 1996 respektive 2001.
Intresset för att vårda kulturbärande landskapselement har ökat successivt under perioden 2001–2005. Mellan 2005 och 2007 kom anslutningen till kulturmiljöstödet att minska kraftigt, en minskning som fortsatt varför målet inte har kunnat uppnås.
Rationalisering av jordbruket har lett till att mycket av det som tidigare var naturliga landskapselement i odlingslandskapet – välskötta stenmurar, åkerholmar och små åkrar har försvunnit och i dag återstår därför bara en bråkdel av dessa miljöer. Med höjd ersättning kommer kulturmiljöstödet att vinna gillande hos fler jordbrukare än vad som är fallet idag.
Indikatorer som följer upp målet
Bevarande av regionala kulturväxter och lantraser (2010)
a) Senast 2010 ska en inventering göras av gamla lokala sorter av kulturväxter i Örebro län.
b) Senast 2010 ska det i Örebro län finnas minst 300 får och minst 100 nötkreatur av inhemska lantraser. (Regionaliserat mål)
Fortsätt bevara lantraser och lokala kulturväxter
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Antalet kor av lantras har ökat under 2000-talet medan antalet får har minskat något de senaste åren. År 2005 fanns det drygt 300 får och 80 kor av lantraser i Örebro län. Delmålet om bevarande av lantraser är därmed nästan uppnått. Inventering av lokala sorter av kulturväxter i länet har inte genomförts.
Varje lantras finns i allmänhet på mellan fyra till åtta gårdar i länet, i vissa fall bara på en enstaka gård. Lantraserna av får, ko och gris omfattas av miljöstöd. Det finns fler hotade husdjursraser som inte omfattas av något miljöstöd. Det gäller till exempel svensk pälskanin, blå anka och det nordiska biet.
Den ökande rationaliseringen av jordbruket och den låga ekonomiska lönsamheten gör att lantbrukarena är hänvisade till högavkastande djur och växter. Av lokala sorter av spannmål och ärter finns det dessutom inte utsäde att köpa. Det är därför svårt att få igång odling av dessa sorter. Ett visst ökat intresse hos enstaka lantbrukare kan skönjas när det gäller att ha nötkreatur som rödkulla och fjällkor samt att prova på att odla gamla svenska lantsorter av spannmål.
Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper (2010)
År 2010 ska de åtgärder som föreskrivs i de nationella åtgärdsprogram för hotade arter som berör vårt län ha genomförts. Senast år 2005 ska det även ha analyserats vilka arter utöver de som ingår i nationella program som bör bli föremål för regionala åtgärdsprogram och arbete med att ta fram även sådana program ska ha inletts. (Regionaliserat mål)
Åtgärdsarbetet är igång men målet uppnås inte
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Målet är en regional anpassning av det nationella delmålet. Ambitionsnivån är högre i det regionala målet eftersom åtgärderna ska vara genomförda och framtagande av regionala åtgärdsprogram har lagts till. De regionala tilläggen har inte uppnåtts. Det beror på att det regionala målet är olyckligt formulerat, eftersom den period då många åtgärder ska genomföras ligger bortom 2010 i programmen. Vi har inte kunnat prioritera arbetet med att analysera vilka arter som kan behöva regionala åtgärdsprogram. Nio av elva nationella program knutna till jordbrukslandskapet är fastställda och övriga är under framtagande. Vi arbetar med åtgärder inom alla programmen, men alla föreslagna åtgärder är ännu inte genomförda.
Anslagen till Länsstyrelserna för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har på senare år kraftigt skurits ned. Framför allt har medlen minskat för att jobba med praktiska åtgärder, vilket försvårar arbetet och försenar genomförandet av respektive åtgärdsprogram.
Lantbrukets ekonomibyggnader (2007)
Senast 2007 ska ett regionalt program finnas för hur odlingslandskapets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara. Programmet ska bygga på motsvarande nationella program. (Regionaliserat mål)
Resurser saknas för programarbetet
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Kunskapsunderlaget är alltför bristfälligt och arbetet alltför omfattande för att kunna genomföras utan betydande resurstillskott. Ett nationellt program har tagits fram enligt det nationella delmålet.
Programarbetet skulle syfta till att öka kunskapen samt formulera strategier och mål för tillvaratagande av byggnaderna. Arbetet är omfattande och det kan inte genomföras utan betydande resurstillskott. Förutsättningarna att faktiskt ta tillvara ekonomibyggnaderna kan ej bedömas i dagsläget. Under 2006 startades dock ett arbete med att kartlägga och följa upp vad som händer med odlingslandskapets ekonomibyggnader inletts, men arbetet har på grund av resursbrist avstannat.
Genom landsbygdens och lantbruksnäringens omvandling finns många hot mot lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader. Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som till exempel handel med lokala produkter, ”bo på lantgård” med mera innebär att ekonomibyggnaderna kan få nya användningsområden och därigenom ges en fortsatt tryggad förvaltning.
Ökning av den ekologiska odlingen (2010)
År 2010 ska den ekologiska odlingen i Örebro län ha ökat till 25 procent av åkerarealen. Den ekologiska djurhållningen ska år 2010 utgöra 40 procent av länets dikor, får och lamm. (Länseget mål)
Trögt för den ekologiska odlingen
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
När miljöersättningen för ekologisk odling infördes ökade odlingen starkt de första tio åren, från 1995 till 2005. Sedan dess har ekoodlingen minskat något och 2010 var andelen 14 procent av åkerarealen. Andelen ekologiskt odlad mark är högre i alla grannlän.
En orsak till minskningen är att villkoren för miljöersättningen för ekologiska produktionsformer ändrades från 2007. Från 2010 har man återinfört vissa ersättningar och trenden 2010 är att den ekologiska arealen ökar igen.
Efterfrågan hos konsumenterna på ekologisk mat har ökat de senaste åren. Det borde leda till att fler lantbrukare lägger om till ekologisk produktion, men omläggningstakten har inte räckt för att nå det regionala delmålet till 2010.
Ekologiskt lantbruk bidrar till att uppnå flera av miljömålen. Med mer ekologiskt lantbruk så minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Därmed minskar risken för påverkan av bekämpningsmedel på vattentäkter och levande organismer. När bonden lägger om till ekologisk odling så måste han eller hon ofta odla fler typer av grödor. Det ökar den biologiska mångfalden och ger ett rikare odlingslandskap.
Indikatorer som följer upp målet
Anläggning av skyddszoner längs större vattendrag (2010)
Senast 2010 ska skyddszoner ha anlagts på all åkermark längs större vattendrag i Örebro läns slättbygd. (Länseget mål)
För lite skyddszoner längs vattendragen
Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.
Anläggning av skyddszoner längs vattendragen är ett viktigt verktyg för att minska övergödningen i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen har därför antagit ett mål för att driva och följa det arbetet.
Miljöersättningen för skyddszoner styr i hög grad hur mycket skyddszoner som anläggs på jordbruksmark. Arealerna minskade kraftigt åren 2007 till 2009 då ersättningen sänkts. Från 2010 gällde högre ersättningsnivåer igen och anslutningen till stödet ökade kraftigt. 2010 fanns skyddszoner längs 80 procent av vattendragen i slättbygderna. För att nå målet behöver ersättningsnivåerna öka ytterligare och information om skyddszonernas betydelse nå berörda markägare.
På skyddszonerna får man inte gödsla och växtligheten gör att erosionen av jordpartiklar till vattendragen minskar. Partiklar och växtnäring fastnar i växtligheten och sjunker ner i markprofilen. Därmed minskas förlusten av framförallt fosfor. Skyddszoner gynnar också växt- och djurlivet i odlingslandskapet samt minskar riskerna vid användning av växtskyddsmedel.