Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Ett oöverskådligt antal kemiska ämnen produceras i allt större volymer. De sprids diffust i naturen och många har miljö- och hälsopåverkan. Kunskapen om kemikalier är dålig. Cirka 300 av de områden i länet som kan vara förorenade bör undersökas.

Resultat

Giftfri miljö är sannolikt ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att uppnå. Det moderna samhället är uppbyggt på användningen av ett oöverskådligt antal kemiska ämnen. Produktionsvolymen ökar och är idag nästan 60 gånger större än på 1950-talet. Detta leder till en diffus spridning av miljöstörande ämnen i naturen och problemet är globalt. De kemiska ämnenas egenskaper är ofullständigt kända och vad som händer när de blandas i miljön vet man ännu mindre om.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

För det stora flertalet ämnen saknas kunskap om halter i miljön och i människor och hur de förändras.

Kvicksilverhalten i fisk är förhöjd i nästan alla sjöar i länet. Även halterna av flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i fisk är förhöjda och i vissa sjöar är det tydliga toppar. Lokalt finns miljögiftsproblem som återspeglar länets långa industrihistoria inom metall- och träindustrin. Ett exempel är sjön Grycken i Falu kommun. Där är dioxinhalterna i sediment och fisk kraftigt förhöjda och ytterligare utredning pågår.

I länet finns cirka 20 000 mätvärden från analyser av miljögifter och de används vid den nya klassning av vatten som pågår inom vattenförvaltningen. Vissa av de vatten som inte når upp till kvalitetskraven går att åtgärda, men för flertalet är åtgärder tekniskt omöjliga eller orimligt kostsamma.

Under 2014 har ytterligare prov tagits i vissa vatten för att styrka tidigare resultat eller spåra föroreningskällor.

Åren 2009–2014 analyserades miljögifter i slam och utgående vatten från två större avloppsreningsverk i länet. Resultaten kommer att användas inom det samarbete som länets VA-huvudmän har kring att systematiskt arbeta för renare avloppsvatten. En handlingsplan för kartläggning av områden där föroreningar är ett problem har tidigare tagits fram

Några kommuner i länet deltog under 2014 i Kemikalieinspektionens projekt ”Smycken i detaljhandeln”. Syftet var att kontrollera nickel, bly och kadmium i smycken. Andra exempel på åtgärder i kommunerna är analyser av PFOS i dricksvatten, riktad kemikalietillsyn och informationskampanjer om kemikalier i barns vardag.

Särskilt farliga ämnen

De nuvarande styrmedlen för att avveckla användningen av särskilt farliga ämnen inom industrin har lett till att vi närmar oss målet i Dalarna (1, 2, 3). Från 2005 till 2010 minskade SSAB mängden ämnen som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön med 30 procent per producerat ton stål.

Förorenade områden

Under året har undersökningarna av nedlagda deponier, gamla sågverksområden och kemtvättar fortsatt och saneringen av Falu gasverk har avslutats.

I Dalarna finns nästan 4 000 områden som misstänks vara förorenade varav många är deponier med gruvavfall. För cirka 300 objekt bedöms risken så stor att de behöver undersökas.

Bidrag till saneringar kan ges om det inte finns någon som är betalningsansvarig. Prioriteringen görs på nationell nivå. Merparten av det årliga anslaget är intecknat för projekt som redan har beviljats. Nya miljödomar visar att verksamhetsutövarens ansvar är mindre än i tidigare praxis. Bidragsmedel måste därför användas i större omfattning.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade idag.

Utvecklingen i miljön är negativ. Halten i miljön av tidigare kända naturfrämmande ämnen är för hög samtidigt som nya ämnen sprids.

Åtta av regeringens etappmål i miljömålssystemet behandlar farliga ämnen. Sverige ska driva på utvecklingen i EU och internationellt genom att föra en dialog med andra länder, företag och organisationer om kemiska ämnen. Etappmålen behandlar särskilt farliga ämnen, kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper, information om farliga ämnen i varor, tillämpning av kemikalieregler, kemikalietillsyn, giftfria kretslopp, barns exponering och läkemedelslagstiftning. Detta internationella arbete som är inriktat på regelverken är helt avgörande för att uppnå miljökvalitetsmålet.

Medvetenheten om hur den privata och offentliga konsumtionen av varor bidrar till att exponera människor och miljö för farliga kemiska ämnen behöver öka. Det kan bidra till att styra konsumtionen mot produkter som är bättre för hälsan och miljön.

Forskning är viktigt både för att klarlägga effekterna av de kemiska ämnen som är i bruk och för att utveckla kemiska produkter med mindre miljöpåverkan, så kallad grön kemi.

I Dalarna kan ökade insatser vad gäller information, tillsyn och prövning bidra till att vi minskar den fortsatta spridningen av miljöstörande ämnen. För detta krävs ökade resurser och en kraftfullare tillämpning av försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen i miljöbalken.

Ett exempel på fungerande information är Länsstyrelsens behörighetsutbildning för användare av växtskyddsmedel. Deltagarna, framför allt lantbrukare, får där kunskaper om hur de ska hantera preparaten för att undvika skador på miljön och sig själva. Föreskrifter, teknik, arbetsmiljö och miljöhänsyn gås igenom.

Det statliga anslaget för sanering av förorenade områden måste öka. Det är nödvändigt för att uppnå målsättningen att de prioriterade objekten ska vara undersökta och åtgärdade till 2050. Det tar lång tid från det att ett objekt har prioriterats till att åtgärden är genomförd. En del av medlen behöver avsättas för att vägleda kommunerna. Tillsynsvägledningen är ett viktigt styrmedel som kan bidra till fler privatfinansierade åtgärder.

Genom tillsyn och tillsynsvägledning kommer Länsstyrelsen att fortsätta initiera undersökningar av nedlagda deponier. Länsstyrelsen planerar ytterligare undersökningar av gruvobjekt det kommande året.

Informationsspridningen lokalt och regionalt om farligt avfall är viktig för att förhindra onödig spridning av föroreningar. Samordning i länet sker genom samarbetsnätverket DalaAvfall.

Dala VA, som är VA-huvudmännens samarbetsorgan, fortsätter med informationssatsningar för att minska innehållet av farliga ämnen i avloppsvattnet.

Landstingets arbete med läkemedel enligt åtagandena i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål är viktigt.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Rapport 2007:13.

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier (Dalarnas kommuner). Rapport 2008:24.

3. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Etapp 2, tillsynsprojekt. Rapport 2010:09. 

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet