Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Ett oöverskådligt antal kemiska ämnen produceras i allt större volymer. De sprids diffust i naturen och många har miljö- och hälsopåverkan. Kunskapen om kemikalier är dålig. Cirka 4 000 områden i länet kan vara förorenade.
 

Resultat

Giftfri miljö är sannolikt ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att uppnå. Det moderna samhället är uppbyggt på användningen av ett oöverskådligt antal kemiska ämnen. Produktionsvolymen ökar och är idag nästan 60 gånger större än på 1950-talet. Detta leder till en diffus spridning av miljöstörande ämnen i naturen och problemet är globalt. De kemiska ämnenas egenskaper är ofullständigt kända och vad som händer när de blandas i miljön, den så kallade cocktaileffekten, vet man ännu mindre om.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

För enstaka ämnen minskar halterna i miljön och i människor, för andra ökar halterna, men för det stora flertalet saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras.

Inom den regionala miljöövervakningen görs en gång per år analyser av organiska miljögifter i slam och utgående vatten från två större avloppsreningsverk i länet. Många kemikalier sprids via avloppsvattnet och avloppsreningsverken är inte konstruerade för att avlägsna sådana föroreningar.

Länsstyrelsen deltar i översiktliga så kallade screeningundersökningar av miljögifter. En iakttagelse är att halterna av flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i fisk är förhöjda och att det finns tydliga toppar i vissa sjöar.

Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att beskriva miljögiftssituationen i Dalarnas vatten. Cirka 20 000 analysvärden, som insamlats mellan 2004 och 2012, har lagts in i en databas för att möjliggöra utvärdering.

Kvicksilverhalten i fisk är förhöjd i nästan alla sjöar i länet. Lokalt finns miljögiftsproblem som återspeglar länets långa industrihistoria inom metall- och träindustrin.

Miljögifter fokuseras för närvarande även vid prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Nya gruvor planeras och produktionen vid ett kemikalieintensivt företag har utökats. Inom tillsynen har problemen i Svartån i Avesta kommun och Grycken i Falu kommun tagits upp.

Särskilt farliga ämnen

De nuvarande styrmedlen för att avveckla användningen av särskilt farliga ämnen inom industrin har lett till att vi närmar oss målet i Dalarna (Länsstyrelsens rapporter 2007:13, 2008:24, 2010:09).

Förorenade områden

Inventeringen av förorenade områden är avslutad i länet och arbetet inriktas nu mot undersökningar och åtgärder. Under det senaste året har nedlagda deponier, gamla sågverksområden och kemtvättar undersökts och saneringen av Falu gasverk har avslutats.

I Dalarna finns nästan 4 000 områden som misstänks vara förorenade varav många är deponier med gruvavfall. För cirka 300 objekt bedöms risken vara så stor att de behöver undersökas.

Möjligheten att få saneringar genomförda i länet har minskat av flera skäl. Bidrag kan ges till sanering om det inte finns någon som är betalningsansvarig. Prioriteringen görs på nationell nivå och konkurrensen om bidrag har ökat. Merparten av det årliga anslaget är de närmaste åren intecknat för projekt som redan har beviljats. Nya miljödomar visar att verksamhetsutövarens ansvar är mindre än i tidigare praxis. Bidragsmedel måste därför användas i större omfattning. Samtidigt har anslaget minskat.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade idag.

Utvecklingen i miljön är negativ. Halten i miljön av tidigare kända naturfrämmande ämnen är för hög samtidigt som nya ämnen sprids.

Medvetenheten om hur konsumtionen av varor bidrar till att exponera människor och miljö för farliga kemiska ämnen behöver öka. En ökad medvetenhet kan bidra till att styra konsumtionen mot produkter som är bättre för hälsan och miljön.

Tre av de etappmål för miljömålssystemet som regeringen har fastställt behandlar farliga ämnen. De innebär att Sverige ska driva på utvecklingen i EU och internationellt genom att föra en dialog med andra länder, företag och organisationer om kemiska ämnen. De tre etappmålen behandlar särskilt farliga ämnen, kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper och information om farliga ämnen i varor. Detta internationella arbete är helt avgörande för att uppnå miljökvalitetsmålet.

Forskningen är också viktig. Den behövs både för att klarlägga effekterna av de kemiska ämnen som är i bruk och för att utveckla kemiska produkter med mindre miljöpåverkan, så kallad grön kemi.

Det bör göras en utredning av kostnaderna för och nyttan av att förse landets avloppsreningsverk med ett reningssteg som avlägsnar miljöfarliga ämnen från avloppsvattnet.

I Dalarna kan ökade insatser vad gäller information, tillsyn och prövning bidra till att vi minskar den fortsatta spridningen av miljöstörande ämnen. För detta krävs ökade resurser och en kraftfullare tillämpning av försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen i miljöbalken.

Det statliga anslaget för att finansiera sanering av förorenade områden måste öka. Det är nödvändigt för att uppnå den tidigare målsättningen att de mest prioriterade objekten ska vara undersökta och vid behov åtgärdade till 2050. Det tar lång tid från det att ett objekt har prioriterats till att åtgärden är genomförd. En del av medlen behöver avsättas för att vägleda kommunerna. Tillsynsvägledningen är ett viktigt styrmedel som även kan bidra till fler privatfinansierade åtgärder.

Under det kommande året avser Länsstyrelsen att stimulera kommunerna att agera huvudman för objekt finansierade med statliga bidrag. Länsstyrelsen har nyligen påbörjat en kulturhistorisk inventering av gruvlämningar som är prioriterade för fortsatta undersökningar eller åtgärder. Genom tillsyn och tillsynsvägledning kommer undersökningar av nedlagda deponier att initieras.

Informationsspridningen lokalt och regionalt om farligt avfall är viktig för att förhindra onödig spridning av föroreningar. Samordning i länet sker genom samarbetsnätverket DalaAvfall.

När det gäller oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kunskapen om situationen i länet begränsad. Ämnesområdet är komplicerat och inga nämnvärda aktiviter förekommer. Här finns behov av kunskapsuppbyggnad.

Referenser

Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Rapport 2007:13.

Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier (Dalarnas kommuner). Rapport 2008:24.

Länsstyrelsen i Dalarnas län. Kartläggning av farliga kemikalier. Etapp 2, tillsynsprojekt. Rapport 2010:09.

Pil uppåt smiley saknas Giftfri miljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet

Ansvarig myndighet och länsstyrelse

Dalarnas län

Läs mer om Dalarnas läns miljömål på länsstyrelsens hemsida.

Dalarnas läns miljömål