Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2012. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.
De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.
Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.
För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.
Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och de hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.
Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.
För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.
På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen blir vägledande för miljöarbetet kommande år.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bedömningen är mer positiv än den nationella 2012. Länet är gynnat när det gäller tillgången och kvaliteten på grundvattnet. Regional planering har ökat förutsättningarna för ett bättre skydd av grundvattnet. Uttaget av naturgrus har minskat.
Resultat
Grundvattnets kvalitet nu och i framtiden
Dalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet. Analyser från cirka 150 provtagningspunkter längs grusåsar i länet visar att grundvattnet i övervägande fall har god kemisk status (Länsstyrelsens rapporter 2008:13, 2010:05, 2010:06, 2012:17). Länsstyrelsen påbörjade undersökningen av grundvattenförekomsterna 2007.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfärdat föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2008:2). Föreskrifterna ska tillämpas när Vattenmyndigheten klassificerar grundvattenförekomsternas kvantitativa och kemiska status. I en bilaga till föreskrifterna finns riktvärden för ett trettiotal olika ämnen som kan användas vid bedömningen av kemisk status. Vid undersökningen av grundvattnet i Dalarna har dessa ämnen analyserats. Därutöver har också ett sextiotal organiska miljögifter analyserats.
Inom vissa områden kan grundvattnet påverkas negativt av mänskliga aktiviteter såsom avfallsdeponier, gruvavfall, jordbruk, avlopp och vägtrafik. Ett projekt har genomförts i ett antal kommuner för att åtgärda enskilda avlopp vilket beskrivs närmare under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Under perioden 2010–2011 utarbetade Länsstyrelsen en regional vattenförsörjningsplan där varje kommun i länet behandlas (Rapport 2012:02). Planen innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden och en bedömning av grundvattenförekomsternas betydelse för nutida och framtida vattenförsörjning.
Bevarande av naturgrusavlagringar
Sett över en tjugoårsperiod har det årliga uttaget av naturgrus minskat till en tredjedel. Det är en positiv utveckling eftersom länets dricksvatten baseras på grundvattenuttag och vattentäkterna ligger i anslutning till isälvsavlagringar med naturgrus. Den senaste årsuppgiften om det sammanlagda uttaget av grus i länet är från 2009 (www.miljomal.se). Detta år liksom åren innan minskade inte uttaget lika snabbt som tidigare. Det är dock värt att uppmärksamma att det vid den tidpunkten fanns tillstånd som gav möjlighet till ett tre gånger så högt uttag. Krossmaterial har således använts i stället vilket tyder på en förändring i synen på naturgrus. Höjd skatt på naturgrus och en förändring i lagstiftningen har sannolikt bidragit till detta. Det är numer betydligt svårare att få tillstånd till nya täkter för naturgrus. Bland annat gäller att en ny täkt inte får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för dricksvattenförsörjningen och täkten kan försämra vattenförsörjningen.
Länsstyrelsen har under året färdigställt en materialförsörjningsplan för Dalarnas län (Rapport 2012:03). Planen redovisar nuvarande förhållanden och alternativ för den framtida materialförsörjningen. Användningen av naturgrus är fortfarande stor i länet. I Dalarna användes 2,8 ton per invånare 2009. Medelvärdet för Sverige var 1,5 ton per invånare. I planen ingår en klassning av sand- och grusförekomsterna efter geovetenskapligt värde och intresset för naturvård, kulturmiljö och vattenförsörjning.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av god kvalitet med några få undantag. Det som återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt.
Utvecklingen är positiv. De styrmedel som finns är tillräckliga och förutsättningarna för åtgärder är goda. Grundvattenfrågorna behöver dock uppmärksammas mer i samhällsplaneringen. Områden med vattenförsörjningsintresse kan läggas in i översiktsplaner. Den regionala vattenförsörjningsplanen för Dalarnas län kan användas som underlag. Skydd i form av vattenskyddsområden och kommunala lokala föreskrifter kan bidra till att motverka förorening av grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen.
Under 2013 planerar Länsstyrelsen att slutföra undersökningarna av länets grundvattenförekomster. Det som återstår är provtagning i Malung-Sälens kommun.
Länsstyrelsen kommer att följa upp grundvattenkvaliteten i områden där analyserna påvisat att god kemisk status inte är uppnådd.
Ökad information behövs om att alla behöver hushålla med de grustillgångar vi har i Dalarna. Trafikverket och kommunerna är stora beställare av bygg- och anläggningsentreprenader. De behöver aktivt välja krossat bergmaterial eller återvunnet material vid sina upphandlingar.
Referenser
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i grundvatten. Rapport 2008:13.
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommuner. Rapport 2010:05.
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun. Rapport 2010:06.
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport 2012:02.
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Materialförsörjningsplan – Dalarnas län. Rapport 2012:03
Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Dalarna 2010-2011. Rapport 2012:17.
Grundvatten av god kvalitet i Dalarna
Indikatorer som följer upp målet