Årets bedömning av miljömålen visar att endast målen om luft, grundvatten och ozonskikt kan nås till år 2020 i Gävleborg. Bara för fem av tolv bedömda mål är utvecklingen positiv. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behöver genomföras på alla nivåer i samhället.
Allvarligt läge för miljön i Gävleborg
Länsstyrelsen gör nu en första bedömning av miljömålen efter att nya preciseringar beslutats av regeringen. För målen om bara naturlig försurning och levande våtmarker har bedömningen ändrats till att vi inte längre kan uppnå dem. Nytt underlag för att bedöma försurning visar att problemen med försurning är allvarligare än vad vi tidigare trott. När det gäller våtmarker så uppnås inte de nya preciseringarna om att arter och naturtyper ska ha gynnsam bevarandestatus.
Ett stort problem är igenväxning av betesmarker och en del våtmarker i länet. Dessa marker är helt beroende av skötsel i form av bete eller skörd. Det gör att målen om odlingslandskap och våtmarker bedöms ha en negativ utveckling. Målet om ett rikt växt- och djurliv bedöms också ha en negativ trend.
Några av miljömålen som rör sjöar och vattendrag, övergödning, gifter, grundvatten och bebyggd miljö har en positiv utveckling. Det görs en hel del restaurering av sjöar och vattendrag i länet för att gynna den biologiska mångfalden. Utsläppen av övergödande ämnen har minskat. Problemen med gifter är stora och vi saknar idag kunskap om många av de kemikalier som finns i omlopp. Företagen arbetar dock seriöst med sin kemikalieanvändning och sanering av förorenade områden pågår. Länets kommuner har idag ett ökat fokus på fysisk planering. De arbetar bland annat med att ta fram nya översiktsplaner och i samverkan med Länsstyrelsen tas en regional vattenförsörjningsplan fram.
Gävleborg är till stor del ett glesbygdslän vilket förklarar att målen om frisk luft och grundvatten kan uppnås. Problem med luftföroreningar i tätorter och förorening av grundvattnen förekommer men är relativt små.
Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg och tillsammans samverkar vi utifrån åtgärdsprogram för en rad områden som vatten, energi och klimat. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Säker strålmiljö
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i länet. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier samt en attitydförändring till solande. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga.
Resultat
Läget i Gävleborg för målet om en säker strålmiljö är i stort sett jämförbart med nationell nivå.
Ultraviolett strålning
Landstinget följer årligen upp antal nya fall av hudcancer. Statistiken visar att hudcancerfallen fortsätter att öka i länet. Nya fall av malignt melanom har fördubblats mellan åren 2000 och 2010. Tumörer i huden som inte är malignt melanom har ökat något under samma tidsperiod.
Den UV-strålning som människor exponeras för beror i första hand på beteende. De solvanor vi har idag yttrar sig i cancerfall under lång tid framöver. Att minska exponeringen för UV-strålning är svårt, eftersom det kräver en förändring av människors livsstil, beteenden och attityder kring exempelvis utseende och solande.
Sedan våren 2010 rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att kommuner inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola solarium i kommunens simhallar, fritids- gym- eller sportanläggningar. Det kan inte anses förenligt med kommunernas uppdrag att bedriva verksamhet som inte tillför någon hälsonytta och som samtidigt är cancerframkallande.
I Gävleborg har fem av tio kommuner och vissa privata friskvårdsaktörer tagit bort solarierna på sina anläggningar vilket är positivt för att på sikt kunna nå målet. En 18-årsgräns för solning i solarier rekommenderas av centrala myndigheter. Kommunerna ansvarar sedan 2007 för strålskyddstillsynen av solarier. I samband med den kommunala tillsynen av solarier kontrolleras förutom strålskyddet även att rätt information om solning ges till kunderna.
Radioaktiva ämnen
Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan kommer att minska ytterligare, dels på grund av att aktiviteten minskat genom fysikaliskt sönderfall, dels till följd av att återstående radioaktivt cesium trängt ned i marken.
Delar av Gävleborgs län drabbades extra mycket av olyckan och idag kan det fortfarande förekomma höga halter cesium i svamp och vissa vilt. Några kommuner i länet följer fortfarande halterna av cesium i svamp, vilt och bär genom egna prover eller genom att erbjuda kostnadsfria mätningar åt kommuninvånarna.
Elektromagnetiska fält
Allmänhetens totala exponering för EMF (elektromagnetiska fält) bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande referensvärden för allmänheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både öka och minska exponeringen framöver. Läget är detsamma på regional som på nationell nivå.
Strålskyddsprinciper
Enligt Strålskyddsmyndigheten behöver såväl sjukvård som industri utveckla sitt strålsäkerhetsarbete vilket får förutsättas gälla även på regional nivå. Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms i Gävleborg liksom i övriga landet vara försumbara.
Analys och bedömning
Samma åtgärder behövs på regional nivå som på nationell. Det handlar till stor del om att förändra beteenden och attityder till solning.
Fortsatt arbete för ändrade solvanor
Det tar lång tid att förändra beteenden och attityder. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier. Det krävs samarbete mellan såväl myndigheter som andra aktörer kring dessa frågor för att öka kunskapen och hitta vägar till informationsspridning. Detta eftersom individens beteende är en viktig faktor till exempel när det gäller exponering för UV-strålning.
För att minska solariesolandet bör kommunerna inte erbjuda solarier på sina friskvårdsanläggningar i enlighet med strålskyddsmyndighetens rekommendationer. Strålskyddstillsyn av solarier bör genomföras av kommunerna regelbundet.
Information om solstrålningens negativa effekter behöver ges till föräldrar, förskole- och skolpersonal och andra som har kontakt med barn för att målet ska kunna nås. Det är också viktigt att planerare, arkitekter och byggare har kunskap och får information om hur utemiljöer för barn ska planeras och utföras. Fortfarande byggs och renoveras lekmiljöer för barn utan att det skapas skuggiga platser att vistas i då solen är som starkast.
Ett viktigt arbete för myndigheterna är förutom att öka kunskapen hos allmänheten, även att se till att det skapas förutsättningar för individen att, utan alltför stor ansträngning, själv kunna minska sin exponering för UV-strålning på badstränder, lekplatser etc. Kommunerna behöver skapa dessa miljöer, länsstyrelsen kan endast i viss mån bevaka att det görs genom granskning av fysiska planer.
En svårighet i arbetet är att det tar lång tid att utveckla hudcancer, i vissa fall decennier, vilket innebär att antalet hudcancerfall kan komma att fortsätta att öka även en lång tid efter att exponeringen för UV-strålning har minskat.
En fortsatt analys av riskgrupper, deras attityder och solvanor, ökar möjligheten till mer effektiva kommunikationsinsatser och på sikt ett förändrat beteende. Ett exempel på en sådan riktad kommunikationsinsats är ”Solvett” som ingår i simundervisningen (Livräddningssällskapet och SSM).
Övrig strålning
Vad gäller exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar bevakar Länsstyrelsen i sina remissvar till Energimyndigheten att allmänheten inte utsätts för onödig exponering vid nya ledningskoncessioner. Även i Länsstyrelsens granskning av kommunernas fysiska planer bevakas att nybyggnationer inte sker för nära kraftledningar i enlighet med Strålskyddsmyndighetens försiktighetsprincip. Detta arbete behöver fortsätta.
Länsstyrelsen sammanställer med jämna mellanrum de kommunmätningar av cesiumhalter i livsmedel som görs i länet. Detta arbete kommer att fortsätta för att behålla kunskapen om hur snabbt halterna av cesium avtar.
Säker strålmiljö i Gävleborgs län
Indikatorer som följer upp målet