Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ett miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning anses vara nära att nås. Resterande tio mål bedöms inte kunna nås till 2020.

Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det tio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande och miljöhänsynen vid avverkning är fortfarande inte bra. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Det demografiska läget i framför allt glesbygden, med utflyttning och åldrande befolkning, leder till försämrad tillgång till service. Urbaniseringstrenden skapar ett större bebyggelsetryck i länets större orter. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga, men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Storslagen fjällmiljö

Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar.

Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln.  Renantalet är på uppåtgående i länets fjällsamebyar och var 2012 cirka 121 000 djur. Under 2013 genomförs en utvärdering av renbetets effekter på fjällvegetationen.

Turism, friluftsliv, rennäring, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster.  En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Tillsynsinsatserna har ökat under året. Terrängkörningsplaner har  tagits fram av de flesta fjällsamebyarna i länet. Flera av samebyarna har även beviljats medel för att genomföra markförstärkningsarbeten.

Bevarandestatus och hotade arter

En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (Naturvårdsverket 2013). Det allt varmare klimatet gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus.

Renarna, lämlarna och riporna är nyckelarter som fyller viktiga funktioner i fjällekosystemet. Mildare vintrar med sämre snöförhållanden för smågnagarna har noterats de senaste 30 åren. Efter bottenåret 2012 har smågnagarpopulationerna åter börjat öka. En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren.

Enligt rödlistan anses 68 arter vara hotade i norrbottensfjällen. Många av dessa är dock naturligt sällsynta. Åtgärdsprogrammen för fjällräv och fjällgås pågår. En nationell förvaltningsplan har tagits fram av Naturvårdsverket för järv, samtidigt som berörda länsstyrelser gör regionala förvaltningsplaner.

Utvecklingen för de hotade arterna går åt olika håll. Medan fjällräven befinner sig på utrotningens brant ökar järvstammen i länet.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Stora arealer i fjällen är redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Under 2013 har Länsstyrelsen och Naturvårdsverket tagit fram ett förslag om att ytterligare 57 400 ha fjällnära skog bör skyddas som naturreservat.

Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent. Även kunskapen om de byggda miljöerna är bristfällig.

Friluftsliv och buller

Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Enbart det statliga ledsystemet utgörs av 225 mil leder i länet. Under 2013 har en översyn av ledsystemets status genomförts och en ny naturumsbyggnad börjat byggas i Laponia.

Friluftslivet har fortsatt god tillgång till bullerfria miljöer. I vissa områden och under vissa perioder kan det dock förekomma störande buller från flyg eller skotertrafik. Inom minst 90 procent av nationalparksarealen är bullret från flyg försumbart.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet kommer att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan upprätthållas. Som stöd för detta finns miljöbalken med sina bestämmelser, ett befintligt omfattande naturskydd samt kommunal planering. Det finns dock problemområden som behöver åtgärdas som till exempel markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrister om bland annat fjällens kulturmiljövärden. På längre sikt kan även klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön.

Det finns såväl positiva som negativa utvecklingsriktningar.

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster

Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde.  Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsen myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Prospekteringsverksamheten kan dock leda till fler gruvetableringar.

För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas. Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningarna för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet.

Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder.

Bevarandestatus och hotade arter

Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter. För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Medelsbrist har även gjort att vissa program nedprioriterats.

Bevarade natur-och kulturmiljövärden

Insatserna för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Det är dock svårt att bedöma om insatserna lagts på kulturmiljöer som är särskilt värdefulla. Miljöstöd finns för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade renvallar och hägn sedan stödet infördes.

Friluftsliv och buller

För att öka utfasningstakten av äldre skotrar bör olika styrmedel sättas in. Exempelvis bör en subvention av moms eller annat ekonomiskt incitament användas för att öka intresset ytterligare för att välja fyrtaktsskotrar.