I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Grundvatten av god kvalitet
Tillgången och kvaliteten på grundvattnet är generellt sett god i länet. Dock saknar många vattentäkter ett fullgott skydd och kvaliteten på grundvattnet är i många områden dåligt känd. Tid och medel är det största hindrena för att nå målet till 2020.
Resultat
I Norrbotten är både tillgången och kvaliteten på grundvatten generellt sett god. Däremot är det otillfredsställande att många grundvattentäkter i länet saknar eller har bristfälliga skyddsområden med skyddsföreskrifter. Arbetet med att utforma och fastställa vattenskyddsområden har intensifierats och nya skyddsområden är på gång. Under de senaste åren har man börjat säkerställa ett fullgott skydd för länets största vattentäkter.
Länsstyrelsen har under året påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, som ska vara klar under 2013. Kommunerna i länet avvaktar arbetet med den regionala planen innan arbetet med de kommunala planerna påbörjas. (Länsstyrelsen Norrbotten).
Under 2011 gjordes en studie av föroreningsrisker för länets huvudvattentäkter vid ett förändrat klimat. För ett antal vattentäkter bedöms riskbilden vara mycket liten, medan vid några vattentäkter bedömdes den vara så pass stor att det krävs åtgärder för att kunna säkerställa framtida vattenförsörjning. Dock återstår arbetet med att titta på en klimatanpassning av vattenförsörjningen i länet (Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport 2011:15).
Grundvattnets kvalitet
Alla grundvattenförekomster i länet har god kemisk status och inga förekomster är bedömda att vara ”at risk”. Det största problemet är stora kunskapsluckor om kvaliteten på vattnet. Få kommuner tar råvattenprover och det finns ingen regional miljöövervakning i länet.
Grundvattnets påverkan på ytvatten
I länet finns inga kända problem där grundvatten ska ha negativ påverkan på ytvatten. Dock är ingen kartläggning av grundvattnets påverkan gjord. Det finns ett nationellt projekt inom vattenförvaltningen med grundvattenberoende eksosystem, Länsstyrelsen avvaktar och ser resultatet från det projektet.
Grundvattennivåer
Inga vattenförekomster i länet har dålig kvantitativ status eller är bedömda att vara ”at risk” med avseende på grundvattennivåer. Det finns heller inga kända områden där låga grundvattennivåer ska ha negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv. Även här är det stor okunskap i länet. Arbete pågår med att starta upp ett gemensamt delprogram för norrlandslänen som ska samla kunskap om mätningar av nivåer samt eventuellt starta upp egna mätstationer.
Att bevara naturgrus
Användningen av naturgrus har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och det gamla regionala delmålet med naturgrusuttaget i länet uppnåddes redan innan år 2010. Länsstyrelsen bedömer att behovet av en materialförsörjningsplan är litet i länet. Kunskapen om alternativa ersättningsmaterial till naturgrus har ökat och som bra stöd för handläggare finns SGU:s rapport om ersättningsmaterial för naturgrus. (SGU, Rapport 2011:10)
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Bristen på kunskapsunderlag gör att det i dagsläget är svårt att göra en tillförlitlig utvärdering av miljötillståndet för grundvatten. Tid och medel är det största hindrena att nå målet till 2020.
Utvecklingen i miljön går i en svagt positiv riktning. Flera trender i samhället stödjer en positiv utveckling för att miljömålet kan komma att nås i framtiden som bland annat arbetet med vattenskyddsområden.
Kunskapsbrist
För att miljökvalitetsmålet för grundvattens ska nås i länet måste mer arbete och tid läggas på att öka kunskapen om länets grundvatten, vad gäller grundvatten nivåer, flöden och kvalitet. Tillsammans med norrlandslänen håller Länsstyrelsen på att ta fram regionala övervakningsprogram vad gäller både kvalitet och kvantitet.
Kunskapsnivån om grundvattnets påverkan på ytvatten behöver höjas. Föroreningar från grundvatten kan transporteras till ytvatten, men den allmänna kunskapsnivån om dessa processer är ännu låg. Kartläggning behöver därför göras om några ytvatten, som på grund av utflödande grundvatten, har sämre än god status med avseende på till exempel kvicksilver eller övergödning.
Planering och vattenskydd
En del av planarbetet är att upprätta vattenförsörjningsplaner, både regional och kommunala, vilket är en viktig pusselbit i det fortsatta planeringsarbetet för grundvatten. Länet saknar i dagsläget en regional vattenförsörjningsplan, även kommunala vattenförsörjningsplaner saknas i länet. Arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan har påbörjats under 2012 och planeras att vara klar under 2013.
Ett viktigt arbete för att nå miljömålet är fastställande av skyddsområden och upprätta skyddsföreskrifter för de grundvattentäkter som saknar sådana idag. Detta är ett arbete som kommunerna måste arbeta med och där Länsstyrelsen ska fungerar som ett stöd.
Materialförsörjning
Trots att det regionala målet om naturgrusuttag är uppnått måste arbetet med att minska användningen av naturgrus fortsätta. Som stöd för handläggare bör en handledning tas fram för alternativa material av SGU.
Även om Länsstyrelsen bedömer att behovet av materialförsörjningsplan är litet i länet, bör materialförsörjningen få en större betydelse i den kommunala och regionala planeringen, bland annat genom att kommunerna tar med detta i sina översiktsplaner.
Förvaltningen av vattnet
Arbetet med vattenförvaltning, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, och att upprätta åtgärdsprogram för grundvatten har kommit igång. Men arbetet måste successivt bli bättre. Detta kommer att bidra till att miljömålet kan nås i framtiden.
Dock behöver grundvattenfrågorna beaktas mer inom vattenförvaltning, samhällsplanering samt inom tillsyn och tillståndsgivning. För att detta ska ske behövs informationssatsningar, bättre underlag samt förbättrad samverkan mellan och inom myndigheter och kommuner. Ytterligare styrmedel behövs, men framför allt är det viktigt att tillämpningen de befintliga styrmedlen inom samhällsplanering, vattenförvaltning samt tillsyn och tillståndsprövning förbättras.
Grundvatten av god kvalitet i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet