Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Enbart naturlig försurning är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.

Det har inte skett några större förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. För de flesta mål är  trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. De mål som utgör undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.

För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.

Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Arealen slåtteräng har ökat i länet, medan arealen betesmark fortsätter att minska. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar målet Grundvatten av god kvalitet.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bl a att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Bedömningen av miljökvalitetsmålen i länet gäller 12 mål. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt. Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuell i Södermanland.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då det är en brist på medel för ersättning till markägare. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras och körskador minskas. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn, förändrade arbetssätt och kompetensutveckling. Målbilder för miljöhänsyn i samband med skogliga åtgärder har tagits fram och återkopplas nu till skogsbruket. Grotuttag gjordes på 3600 hektar per år i snitt för 2010-2012 i länet (Skogsstyrelsens intervjuundersökning till skogsägare). Kompensationsåtgärder i form av askåterföring genomförs i väldigt liten skala vilket kan innebära att det sker en viss nettoförsurning och näringsutarmning till följd av skogsbruk.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Idag är resurserna mycket begränsade och mellan 1999 och 2012 har det bildats 3276 hektar naturreservat, 740 hektar biotopskydd och 628 hektar naturvårdsavtal.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och den nyttjas intensivt. Detta kan leda till en negativ påverkan på skogsmarkens egenskaper och processer genom näringsförluster, körskador och försurning. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkningar och askåterföring görs i mindre skala. Denna obalans innebär negativa effekter på skogsmarken i form av näringsförluster och försurning. Positivt är att skogsbruket tar fram nya arbetssätt för att undvika körskador.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen skärpt tillsynen enligt SVL § 30. Ur projektet ”Dialog för miljöhänsyn” (www.skogsstyrelsen.se) har det tagits fram målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder som nu återkopplas till skogsbruket. Syftet med detta är att nå en samsyn för vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret för att bidra till en måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför nu en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till kulturlämningar i skogen (Skogsstyrelsens rapport 3/2013) som visar skadefrekvensen. En viktig faktor för att minska skaderisken i samband med skogliga åtgärder är att lämningen finns registrerad i FMIS och att det ställs kulturstubbar i samband med avverkning.
Genom Landsbygdsprogrammet (LBP) har många naturvårdshöjande åtgärder genomförts fram till 2013. 2014 kommer inga pengar att finnas för LBP varför dessa åtgärder kommer genomföras i liten omfattning. Genom regeringsuppdraget Skogsriket (http://www.regeringen.se/sb/d/14709) arbetar Skogsstyrelsen med kompetenshöjning och olika former av stöd för att gynna natur- och kulturmiljövärden.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Södermanland till år 2020. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning och samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan också ge positiva effekter på miljön i skogen. Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men det finns en kunskapslucka gällande vilken hänsyn och anpassning av åtgärder som behövs i dessa områden. Regeringsuppdraget ”Skogsriket” pekar ut friluftslivet som en viktig del i användandet av skogen, vilket kan ge positiva effekter. Många åtgärder är på gång men ännu inte implementerats, varför det är en osäkerhet i vad det kommer leda till i praktiken. Detta ger en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Fortfarande se vi att resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och skulle behöva öka för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Södermanland” (http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/Skogsstrategi.aspx ) tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. Det finns flera underrepresenterade biotoptyper där bland annat örtrika sumpskogar och äldre sandbarrskogar kan nämnas. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.

Åtgärder för mark- och vattenkvalitet

Vi ser att skogsbruket kan ha en stor påverkan på vattnets kvalitet i skogsmarken, när vi också står inför ett förändrat klimat där risken för körskador på mark och vatten ökar är det viktigt att skogsbruket bidrar till att hålla en god mark- och vattenkvalitet. Användning av biobränsle som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. Aska skulle behöva återföras i större omfattning. Skogsbruket har tagit fram nya arbetssätt för att undvika körskador, detta är en viktig positiv åtgärd som kan bidra till en bra mark- och vattenkvalitet.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser viktiga

Det behövs en kompetenshöjning bland skogsägare och andra som verkar i skogen där man höjer blicken och ser skogen ur ett landskapsperspektiv. Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder i samverkan med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. Skogsägarnas frivilliga avsättningar är också ett viktigt komplement för att nå en gynnsam bevarandestatus för arter.

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet