Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Endast Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Det tar ofta lång tid innan genomförda åtgärder ger synliga resultat i miljön. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga att det inte går att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.

Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. För målen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Cirka 70 procent av länets sjöar och vattendrag, och samtliga kustvattenfjärdar, har problem med övergödning. Fysiska förändringar såsom vandringshinder påverkar biologisk mångfald. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet och till exempel LOVA är viktiga för att nå vattenmålen.

Naturtyper försvinner eller försämras i skog och odlingslandskap. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. För att vända trenden behöver fler områden skyddas, men hänsyn behövs också utanför skyddade områden. Jordbrukets lönsamhet är viktig och ersättning för miljöåtgärder i odlingslandskapet. Även klimatförändring, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte målet Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt.

För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras och körskador minskas. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn, förändrade arbetssätt och kompetensutveckling. Målbilder för miljöhänsyn i samband med skogliga åtgärder har tagits fram och återkopplas nu till skogsbruket [1]. Grotuttag görs på en stor del av slutavverkningsarealen i länet. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring genomförs i väldigt liten skala. Inom länet har arbetet med ett åtgärdsprogram för miljömålen påbörjats under 2014 där biologisk mångfald är en utpekad del i arbetet.

Grön infrastruktur

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Idag är resurserna för skydd mycket begränsade och mellan 1993 och 2013 har det bildats 6650 ha naturreservat, 867 ha biotopskydd och 681 ha naturvårdsavtal. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar är också av stor betydelse och det har framkommit att arealen som markägare avsätter frivilligt kan vara större än vad som tidigare varit känt.

Skogsbruket och Skogsstyrelsen har i bred samverkan tagit fram målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen har fört en skogspolitisk dialog med de företag som står för mer än 80 % av avverkningen i länet, vilka har en stor påverkan på miljöhänsynen i skogen. Det genomförs också återkopplingar med verksamma i skogsbruket för att diskutera miljöhänsyn på enskilda objekt. Syftet med detta är att nå en samsyn för vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret för att bidra till en måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och den nyttjas intensivt. Detta kan leda till en negativ påverkan på skogsmarken genom näringsförluster, körskador och försurning. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkning och askåterföring görs i väldigt liten skala. Positivt är att skogsbruket tar fram nya arbetssätt för att undvika körskador bl.a. genom att arbeta efter en branschgemensam miljöpolicy för körskador [2].

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför nu en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till kulturlämningar i skogen [3]. Inventeringen visar skadefrekvensen. En viktig faktor för att minska skaderisken i samband med skogliga åtgärder är att lämningen finns registrerad i FMIS och att det ställs kulturstubbar i samband med avverkning.

Målbilder (se ovan) finns också framtagna för hänsyn till kulturmiljöer och friluftsliv.

Genom regeringsuppdraget Skogsriket [4] arbetar Skogsstyrelsen med kompetenshöjning.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning och samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan också ge positiva effekter på miljön i skogen. Det är viktigt att fortsatt kommunicera och informera kring miljöhänsynens betydelse och vikten av att skydda och bevara värdefull skog.

Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men det finns en kunskapslucka gällande vilken hänsyn och anpassning av åtgärder som behövs inom dessa områden, där förhoppningsvis de framtagna målbilderna kan medföra en kompetenshöjning inom området.

I länet har arbetet med ett åtgärdsprogram för miljömålen startats upp, med medverkande från myndigheter, kommuner, företag och organisationer. Detta kommer leda till ett antal åtgärder som är positiva för miljöhänsynen i skogen.

Många åtgärder är på gång men har ännu inte implementerats, varför det finns en osäkerhet om vad det kommer att leda till i praktiken. Detta leder till en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är att öka arealen skyddad skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och skulle behöva öka för att täcka det behov som finns. Det finns flera underrepresenterade biotoptyper där bl.a. örtrika sumpskogar och äldre sandbarrskogar kan nämnas. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.

Åtgärder för mark- och vattenkvalitet

Vi ser att skogsbruket kan ha en stor påverkan på vattnets kvalitet i skogsmarken, när vi också står inför ett förändrat klimat där risken för körskador på mark och vatten ökar är det viktigt att skogsbruket bidrar till att hålla en god mark- och vattenkvalitet. Användning av biobränsle som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. Aska skulle behöva återföras i större omfattning. Skogsbruket har tagit fram nya arbetssätt för att undvika körskador, detta är en viktig positiv åtgärd som kan bidra till en bra mark- och vattenkvalitet.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser viktiga

Det behövs en kompetenshöjning bland skogsägare och andra som verkar i skogen där man höjer blicken och ser skogen ur ett landskapsperspektiv. Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder i samverkan med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. Skogsägarnas frivilliga avsättningar är också ett viktigt komplement för att nå en gynnsam bevarandestatus för arter.

Referenser

[1] Skogsstyrelsen (u.å). Faktablad om målbilder för god miljöhänsyn  

[2] Skogsägarna, Skogsindustrierna (u.å) Branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark 

[3] Skogsstyrelsen 2014. Rapport 4/2014

[4] Regeringen. Skogsriket

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Södermanlands län

Indikatorer som följer upp målet