Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås i tid.
Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.
Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.
Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogram som träder i kraft 2014 kommer att inverka på flera av miljökvalitetsmålen. Programmet är ännu inte klart.
För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.
Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är under framtagande och ska färdigställas 2013. Arbetet sker i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Giftfri miljö
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Giftfri miljö bedöms som ett av de mål som är svårast att nå. Rådigheten för att minska användning och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen ligger främst på EU-nivå.
Resultat
Förorenade områden undersöks i Östergötland
Det har gjorts en stor satsning inom kommunerna och länsstyrelsen på att utreda och åtgärda förorenade områden i Östergötland. Flera förorenade områden har undersökts och åtgärdats de senaste fem åren och fler är planerade.
EU:s lagar ger ökad kunskap
Kunskap och information om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är på uppgång tack vare EU:s kemikalielagstiftning Reach. Även informationens tillgänglighet för allmänheten har blivit bättre men arbete återstår. Verktyg finns inom Reach för att förbättra säkerhetsdatabladen på detta område. Under hösten 2012 har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen startat ett tillsynsprojekt inom Reach. Eventuellt kommer några östgötska kommuner att delta.
Bekämpningsmedel minskar inte
Försäljningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket är relativt konstant. Faktorer som priser på jordbruksprodukter och EU:s jordbrukspolitik styr denna utveckling inom lantbrukssektorn. På länsnivå saknas data över använda mängder bekämpningsmedel i jordbruket. I hela Sverige användes cirka 1660 ton bekämpningsmedel i jordbruket år 2011. Det var en ökning jämfört med föregående år, främst inom försäljning av ogräsmedel. Bekämpningsmedel används även inom trädgårds- och fruktodling samt inom skogsbruket. Ogräsmedel inom skogsbruk utgörs främst av medel som sprids på åkermark som beskogas samt i skogsplantskolor. Också hushåll använder en stor mängd kemiska bekämpningsmedel. Försäljningen av ogräsmedel, främst mot mossa, till hushåll ökade kraftigt mellan 2010 och 2011.
Ökade möjligheter till ekologisk odling
Inom ekologisk odling används inga kemiska bekämpningsmedel. Ökad ekologisk odling är därför ett viktigt steg i att uppnå målet Giftfri miljö. Under 2012 beslutade Linköpings kommun att börja producera KRAV-godkänd biogödsel från en av sina rötkammare. Det är exempel på en åtgärd från samhället som kan underlätta för lantbrukare att ställa om sin drift.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Åtgärder sker för att öka kunskapen om kemiska ämnen och sanera förorenade områden, men samtidigt tillförs nya miljögifter till naturen på grund av vår konsumtion. Målet är svårt att påverka på regional nivå.
Kunskapen ökar men farliga ämnen finns kvar
Utvecklingen inom kunskap och information om miljö- och hälsofarliga ämnen är positiv och preciseringen bedöms som möjlig att nå till 2020 med redan beslutade styrmedel. Informationskampanjer riktade mot företag skulle kunna skynda på arbetet.
Användningen av särskilt farliga ämnen bedöms inte ha upphört till 2020 och trenden är negativ. Gemensamma styrmedel på EU-nivå krävs för att industrin ska kunna minska sin användning utan att mista konkurrenskraft. Inga skatter eller styrmedel inom EU är planerade som skulle kunna förändra trenden. Detsamma gäller för den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper tar lång tid att kartlägga vilket försvårar arbetet.
Resursbrist för att åtgärda föroreningar
Förorenade områden bedöms inte vara åtgärdade i tillräcklig utsträckning till 2020. Det finns en tendens att allt fler åtgärder bekostas med statliga medel utan att anslagen ökar i samma utsträckning. Detta leder till brist på resurser och att antalet åtgärder kan minska på sikt. Ett viktigt styrmedel vore en ökad andel privat finansiering av åtgärder.
Nya EU-regler kan ge förändring
Ett EU-direktiv för bekämpningsmedel planeras som kan ändra vissa förutsättningar. Det är inte klart än vad direktivet kommer att innehålla, men det kan exempelvis vara krav på IPM (integrated pest management) som är en metod för minskad användning av bekämpningsmedel.
Från 2014 ska det införas ett nytt landsbygdsprogram i Sverige, som styr vilka stöd som ges till lantbrukare med utgångspunkt i EU:s regler. I utkasten finns förslag till miljöersättning för ekologisk produktion med sikte på att öka eko-stödet till slättbygden där den största förbrukningen av kemiska bekämpningsmedel finns.
Giftfri miljö i Östergötlands län
Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas
Indikatorer som följer upp målet