Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Giftfri miljö
På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information om kemikalier. Sanering av förorenad mark går framåt. För att förändra dagens kemikaliesamhälle krävs också internationella beslut och åtgärder. Det tar tid att få till stånd de förändringar som krävs och genomföra dessa.
Resultat
Under 2011 genomfördes riktad tillsyn mot mindre flygplatser och motorsportbanor samt mot kross och sorteringsanläggningar (www.gotland.se/imcms/59659). Sammanfattningsvis uppmärksammades endast mindre brister i kemikaliehanteringen. Gotland deltog även i ett samverkansprojekt för tillsynsmyndigheter, Kemikalier i lantbruket 2011. Syftet var att minska hälso- och miljörisker vid användandet av växtskyddsmedel i lantbruket, att få en mer enhetlig och effektiv tillsyn samt att öka kompetensen hos tillsynsmyndigheten och lantbrukaren. Under 2012 har tillsyn genomförts vid skrotar och verksamheter med entreprenadmaskiner. Bristande kunskap om vilka regler som gäller har noterats.
PCB ingår i byggnadsmaterial och har inventerats i länet. Krav har ställts på sanering där det upptäckts men beslutet är överklagat. Region Gotland har under 2011-2012 börjat inventera förorenade områden som de har tillsyn över. Ett objekt som klassats i högsta riskklassen har sanerats av ansvarig. Arbetet med efterbehandling med hjälp av statliga bidrag av objekt där ansvar saknas går också framåt. Under 2011-2012 har tre objekt sanerats. Länsstyrelsen ansöker under hösten 2012 om medel för ytterligare ett objekt.
Länsstyrelsen i Gotlands län har gemensamt med Naturvårdsverket och några andra länsstyrelser låtit analysera olika ämnen för att få en uppfattning om i vilka halter de återfinns i miljön och om det finns regionala skillnader. Olika ämnen analyseras varje år och på Gotland har prov oftast tagits från utloppet av Gothemsån samt från Visby avloppsreningsverk. Resultaten visar bland annat att många kemikalier återfinns inte bara i avloppsvatten utan också i mätbara halter i Gothemsån. I Gothemsån och i avloppsvattnet från Visby reningsverk har bland annat sukralos och silver hittats. Sukralos är ett konstgjort sötningsmedel och silver används för att hämma tillväxt av bakterier i exempelvis sjukvårdsmateriel, kylvaror och kläder. Halterna var på samma nivå som prover från andra platser i Sverige. Under 2010 hittade man rester av ett stort antal läkemedel både vid Visby reningsverk och vid Gothemsåns utlopp. Bland de läkemedelssubstanser som återfunnits är det substanser som ingår i antiinflammatoriska läkemedel samt i läkemedel mot depression, allergi eller typ 2-diabetes. Några återfynd var också av läkemedel som inte längre finns att köpa. Det finns inga risker för människor med de halter som uppmätts. Däremot saknas kunskap om och hur läkemedel påverkar livet i vattendrag för vattenlevande organismer.
Bekämpningsmedel undersöks några gånger varje år genom stickprov i tre ytvatten på Gotland. Provtagningarna visar att halterna har blivit lägre med undantag för enstaka tillfällen. I grundvattnet återfinns också bekämpningsmedel i låga halter. Eftersom omsättningen i grundvatten är långsam och bekämpningsmedel inte bryts ner i grundvattnet kommer det att ta tid innan det försvinner.
Källor: Naturvårdsverket: Rapporter Miljöövervakning. Länsstyrelsen Gotland 2009: Publikationer – Miljögiftsscreening.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information från myndigheterna för att minska risker med kemikalier. Att det saknas kunskap om kemiska ämnen i varor försvårar arbetet mot att nå miljökvalitetsmålet. De särskilda satsningar som gjorts på inventering och sanering av förorenad mark har börjat visa på resultat inom länet, vilket är positivt. Utvecklingen i miljön för miljömålet som helhet är trots det fortfarande negativ.
Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle där mycket av miljöproblemen kommer från den globala användningen av kemikalier i alla varor. Användningen av kemikalier är starkt kopplad till vår livsstil. De varor som vi använder i vår vardag framställs med hjälp av kemikalier. Vi utsätts under vår livstid för ett betydligt större antal kemiska ämnen än tidigare. Det gäller leksaker, kläder, elektronik, kosmetika och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. I maten kan det finnas små rester av bekämpningsmedel eller kemiska ämnen från livsmedelsförpackningar. Kosmetiska och hygieniska produkter hamnar normalt till slut i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik. Läckaget från en enskild vara kan verka försumbar. De stora volymerna av varor gör dock att det totala läckaget kan vara betydande och orsaka skador i miljön. Människor kan sedan utsättas för kemikalien genom att den återfinns i livsmedel eller vatten. Små barn kan få i sig kemikalien via bröstmjölken. Förekomsten av farliga ämnen i varor gör också att det blir svårare att återvinna materialet, utan att åter utsätta människa och miljö för risker.
För de flesta ämnen som förekommer på marknaden saknas i nuläget grundläggande kunskap, både om ämnenas miljö- och hälsoskadliga egenskaper och om hur ämnena används. Informationen om ämnens förekomst i varor är också bristfällig. Därmed försvåras kemikaliekontroll och förebyggande åtgärder. För vissa ämnen minskar halterna i miljön och människor. För andra ämnen ökar halterna, men för det stora flertalet saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras.
För att minska miljö- och hälsoproblem från konsumtionssamhället krävs att åtgärder vidtas på framför allt nationell och internationell basis. Det tar emellertid tid att få till stånd de viktiga förändringar som krävs och att globalt genomföra dessa. Det finns behov av ökad tillsyn av kemiska produkter och farliga ämnen i varor. Det finns stora behov av information. Inköpare och konsumenter behöver bli mer medvetna om kemiska risker både för att kunna ställa krav på företag och för att kunna göra övervägda miljöval. För förorenade områden är det statliga anslaget för efterbehandling drivande för att åtgärder sker. Förutom att pengarna används till objekt där ansvar saknas stöttar de också mycket av den tillsynsvägledning gentemot kommuner som hålls av landets länsstyrelser. Kommunerna har på detta sätt kommit igång med arbetet och verkar nu genom tillsyn för att antalet privatfinansierade åtgärder ökar.