Ett av våra största problem sett ur ett globalt perspektiv är den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem. Vi vill behålla en mångfald av dessa fenomen, en så kallad biologisk mångfald.
Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att vi måste ha ett hållbart utnyttjande av biologiska resurser, bevara arter och de miljöer som arterna lever i.
Enligt kursplanen i biologi behandlas i årskurs 7–9 biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den och eleven ska skaffa sig ”goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang”.
Men varför är det så viktigt att bevara arter, naturtyper och ekosystem? Vissa argument kan vara så självklara att vi kanske inte ens tänker på det. Hur skulle det exempelvis bli om nedbrytningen, det vill säga återförandet av näringsämnen till jorden och växterna, inte fungerade längre eller om ingen pollinerade alla blommor? Nedbrytning och pollinering är två exempel på ekosystemtjänster som vi räknar med ska fungera och tur är väl att det fungerar. Låt eleverna utforska andra naturvetenskapliga, etiska och estetiska argument som kan finnas för att bevara en biologisk mångfald.
I samhällskunskapen ska eleverna tillägna sig kunskap om ”Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag”. Undersök vad en konvention är och vilka åtaganden Sverige förbinder sig till då man undertecknat FN:s konvention för biologiskt mångfald? Varför samarbetar man internationellt inom dessa frågor? Vilka fördelar respektive svårigheter kan man stöta på i ett internationellt samarbete gällande biologisk mångfald?