"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Påverkas negativt av människan
Hav, kust och skärgård erbjuder en mängd varor och tjänster, exempelvis rekreation, livsmedel, kulturarv, biologisk mångfald och energi. Flera av dessa tjänster påverkas negativt av mänskliga aktiviteter. Alltför intensivt fiske, miljögifter och tillförsel av näringsämnen som leder till övergödning skapar stora problem för havsmiljön. Havets biologiska mångfald störs och den marina miljöns produktionsförmåga påverkas. Mängden arter och individer av organismer i havet minskar, exempelvis olika fiskbestånd. En art kan ta över, medan andra missgynnas.
Skärgård och kustnära miljöer påverkas negativt av ett hårt exploateringstryck, bebyggelse, fartygs- och småbåtstrafik och vissa fiskemetoder. Grunda bottnar är särskilt känsliga. De är samtidigt mycket viktiga uppväxtområden för fisk.
I och vid havet finns även ett rikt kulturarv, till exempel fyrar, sjöbodar, ängs- och betesmarker eller vrak på havsbotten. Kulturhistoriskt värdefulla kustmiljöer kan påverkas negativt såväl i avfolkningsbygder som i områden med stor fritidsbebyggelse och omfattande turism.
Skydd för haven
Flera insatser och skydd bevarar havet och värden knutna till havet. EU:s havsmiljödirektiv ska bevara eller uppnå god miljöstatus i EU:s marina vatten senast år 2020. Ospar-konventionen skyddar den marina miljön i Nordostatlanten och Helsingforskonventionen skyddar Östersjöområdet. Dessutom finns reservat och andra typer av formellt skydd för de marina miljöernas natur och kulturvärden.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.