Endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning är redan uppnått i länet enligt de data som finns tillgängliga. De övriga 11 miljökvalitetsmålen som har bedömts för Stockholms län bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö ska endast bedömas på nationell nivå.
Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå.
För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs generellt fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; både internationellt, i landet och i länet. I länet är just nu fem miljökvalitetsmål prioriterade i åtgärdsarbetet; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.
Länets befolkning växer snabbt, vilket är en utmaning på många sätt, till exempel leder det till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark. Exempel på åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen är hållbar samhällsplanering och ett hållbart nyttjande av våra resurser, rådgivning för ökad miljöhänsyn och utökad tillsyn.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket och miljöhänsynen behöver utvecklas mer. Avverkningsuppföljning, inventeringsresurser samt utbildningsinsatser behövs. Resurserna för områdesskydd är otillräckliga. Utvecklingen i miljön är neutral.
Resultat
Anslag och personalresurser för områdesskydd behöver ökas. Hittills (oktober) har endast bildats fem nya naturreservat om 187 hektar skog samt fyra biotopskyddsområden och ett naturvårdsavtal om sammanlagt 47 hektar.
I länet finns ett stort mörkertal avseende oregistrerade nyckelbiotoper som inte observeras av skogsbruket och som inte kan fångas upp vid inventering och kontroller av Skogsstyrelsen på grund av begränsade resurser. Miljöhänsynen är otillräcklig främst avseende skyddsvärda biotoper och terrängtransporter (www.skogsstyrelsen.se ). Det finns ett stort behov av information och utbildning för de som verkar i skogen.
Skogsmarkens egenskaper och processer
De senaste åren har körskadorna i skogsmark fått stor uppmärksamhet. En branschgemensam policy som har tagits fram bör kunna leda till stora förbättringar (www.lrf.se/skogen). Inom Landsbygdsprogrammet har det varit fokus på vatten- och klimatfrågor (www.skogsstyrelsen.se ).
Skogsbruk med grotuttag men utan askåterföring medför nettoförsurning och näringsutarmning på många marker (ref FU Bara naturlig försurning). Under perioden 2009-11 togs grot ut på ca 1500 ha/år i länet, men ingen aska återfördes enligt Skogsstyrelsens uppföljning.
Grön infrastruktur
Artdatabankens rapport Tillståndet i skogen som utgavs 2011 visar på de negativa förändringar som pågår i Sverige (www.artdatabanken.se Publikationer). Även här i länet kan vi konstatera att viktiga skogsmiljöer fortsätter att fragmenteras p.g.a. skogsavverkning.
Skydd av tätortsnära natur är en del i arbetet med Stockholmsregionens grönstruktur (www.ab.lst.se ). Inom de s.k. Gröna kilarna verkar olika aktörer för att säkra det långsiktiga behovet av en sammanhållande struktur av tätortsnära skog.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Inom Svenska FSC pågår arbete med en reviderad Svensk skogsbruksstandard. Flera av preciseringarna berörs och arbetet ska vara slutfört 2014 (www.fsc.org.se Standardnyheter).
Den nationella utbildningssatsning som SMF Skogsentreprenörerna genomför på temat natur- och kulturmiljöhänsyn är positiv (www.syn.kurser.se skogsentreprenörerna ).
Skogsstyrelsens arbete med Landsbygdsprogrammet förmedlar på olika sätt rådgivning, stöd och kompetensutveckling som direkt inverkar på natur- och kulturmiljöerna. Under året har verksamheten bedrivits inom sex olika projekt och nyheter är skogsbruk kopplat till vatten och klimat (www.skogsstyrelsen.se ).
Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn (www.skogsstyrelsen.se ) har under året fokuserat på regionala och länsvisa exkursioner med sektorsråd och distriktsråd som ett led i arbetet med att förbättra uppföljningen av miljöhänsynen.
Friluftsliv
Länsstyrelsens regeringsuppdrag avseende skydd av de mest värdefulla tätortsnära skogarna pågår fortfarande (www.ab.lst.se Länsstyrelsens rapport 2003:20). Betinget är stort, 71 natur- eller kulturreservat ska inrättas, de flesta av länets kommuner. Hittills har 37 antal områden skyddats varav ett under 2012.
Skogsstyrelsen tilldelades inte särskilda medel 2012 för arbete med skogar med höga sociala värden. Arbetet återupptas 2013.
Länsstyrelsens program Värna, Vårda, Visa startades upp under året. Programmet syftar till bättre förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden (www.ab.lst.se ).
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till 2020. Fragmenteringen av värdefulla skogsområden fortsätter och avverkningar sker i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och stora biologiska värden. Avverkningar utförs även numera i allt större omfattning i relativt tätortsnära skogar som tidigare inte påverkats av konventionellt skogsbruk. Anslagen för markåtkomst och ersättningar har legat relativt stilla under en längre period samtidigt som ersättningsnivåerna har stigit avsevärt.
Utvecklingen är försiktigt positiv, de större skogsbolagen utbildar sin personal, maskinentreprenörerna satsar på hänsynsfrågorna och dialogen om miljöhänsyn fortsätter. Information och rådgivning kan bedrivas genom Landsbygdsprogrammet och nå ut till många skogsbruksaktörer. Skador på fornlämningar och kulturmiljöer minskar. I länet finns fortfarande en hög andel äldre skogar och andelen död ved ökar.
Behov av styrmedel
Behov finns av olika slags styrmedel. I första hand krävs betydligt högre anslag för ersättning till markägare vid arbetet med områdesskydd. Länets nyckelbiotopsareal som är basen för arbetet med områdesskydd är högst i Sverige i relation till den produktiva skogsmarksarealen. Resurserna för skötsel av skyddade områden är i dag helt otillräckliga.
Skogsstyrelsen anslag för uppföljning av avverkningsanmälningar är otillräckligt och därmed avverkas ej kända hänsynskrävande biotoper och äldre skogsområden fragmenteras. Behovet av medel för naturvärdesinventering ökar.
Rådgivning och information
Inom ramen för Landsbygdsprogrammets olika projekt har Skogsstyrelsen fått resurser för breda informations- och rådgivningsinsatser. Arbetet har ökat naturvårdskompetensen hos såväl markägare som skogsbrukets företrädare och har genom olika stödformer skapat ett stort intresse för skötsel av natur- och kulturmiljöer. Landsbygdsprogrammets olika projekt minskar nu i omfattning och resurser för fortsatt intensiv rådgivning och information kommer att behövas.
Myndighetssamverkan
Förändringar i arbetet med områdesskydd innebär nu att även Länsstyrelsen har mandat att teckna naturvårdsavtal samt att kommunerna har fått möjlighet att arbeta med biotopskyddsområden. De flesta av länets 26 kommuner har egen skog vilket innebär att det finns ett stort behov av att utveckla bättre samverkansformer än de som finns i dag.
Prioriteringar i länet
Såväl Länsstyrelsen som Skogsstyrelsen prioriterar inom områdesskyddet skogstyper som vi har ett internationellt ansvar för att bevara. Länsstyrelsen arbetar dessutom med skydd av de kvarvarande utpekade tätortsnära skogarna. Ärenden därutöver måste i princip ställas i en flerårslång kö.
Levande skogar i Stockholms län
Indikatorer som följer upp målet