Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Hänsyn är fortsatt undermålig vid avverkning. Mängd död ved och andel äldre skog ökar, däremot inte areal äldre, lövrik skog. Skyddsarbetet mottas positivt av markägare, men faktiska anslaget för skydd har minskat. Skyddad skog förlorar värden pga utebliven skötsel.
Resultat
Arbetet med skydd av skog har långt till målet, gran påverkar naturvärden negativt och bättre hänsyn vid avverkning krävs. Skogsbruket tar itu med körskador och hänsyn till vatten. Hänsyn till impediment, upplevelsevärden, död ved och gamla träd är god.
Stora delar av skogsbruket har antagit en körskadepolicy. Södra utbildar tjänstemän och medlemmar i blå målklassning (skog.sodra.com/sv/Vara-medlem/Skogspolitik---frihet-under-ansvar/Skogens-vatten/). De flesta aktörer i länet är miljöcertifierade.
Vid grotuttag (uttag av gren och topp) bedöms skogsbruket orsakar nettoförsurning (www.miljomal.nu/sv/Miljomalen/3-Bara-naturlig-forsurning/) såvida aska inte återförs. Grotuttag gjordes i länet på drygt 8 000 hektar/år 2009-2011. Återföring av aska skedde på knappt 3 000 hektar/år. Det innebär en obalans på arealbasis. Under 2011 anmäldes också stubbskörd på 359 hektar.
2011 skyddades 742 hektar skog – 606 hektar naturreservat, 49 hektar biotopskydd, 87 hektar naturvårdsavtal. Pga förändring i ersättningsregler och stigande virkespriser räcker anslaget till mindre areal.
Dalsland utgör ett Komet-område (www.minnaturvard.se). Kometprogrammet – avrapportering 2012 visar att skyddade områden blir dyrare, har mindre snittareal och något lägre skyddsvärde. Däremot är markägarna inom Komet mer nöjda.
Skyddsarbetet följer skogliga strategin och bidrar till funktionella nätverk av livsmiljöer. Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götaland (Lst 2011:42) ger fördjupad kunskap om länets lövvärdetrakter och visar på behov att justera traktgränserna.
2011 registrerades 120 hektar nyckelbiotop, total areal registrerade nyckelbiotoper är 11 012 hektar eller 1,2 procent av skogsmarken. Kontrollinventering (SKS 2001:3) indikerar stora arealer oregistrerade nyckelbiotoper.
Ädellövskogen har stora graninslag, drastiskt ökande granföryngring och förlorar areal genom exploatering ( Lst 2007:15, 2012:24). I skyddade lövskogar noteras växande skötselbehov. Biotopskydd och naturvårdsavtal saknar skötselmedel, reservatens skötselmedel räcker inte till. Regelverk runt bidrag gör dessa olämpliga för finansiering av skötsel i skyddad skog.
Nya förekomster av tysklönn och silvergran noteras i ädellövskogar. Alsjuka har spritt sig till fler vattendrag, höga vattenflöden påskyndar spridning. Askskottssjuka och almsjuka har stor och ökande utbredning. Skogsodling med främmande trädslag är marginell, 2011 anmäldes 41 hektar.
Uppföljning efter avverkning visar allvarliga brister vid skyddszon mot vatten, hänsyn till kulturmiljöer samt vattenanknutna hänsynskrävande biotoper. Hänsyn till impediment är bättre, fler hänsynsträd sparas och död ved ökar. Transport över vattendrag undviks alltmer, framförallt genom alternativa drivningsvägar. Enligt riksskogstaxeringen (www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Amnesomraden/Tillstandet-i-skogen/Tillstandet-i-skogen/) har död ved och äldre skog ökat men däremot inte äldre, lövrik skog.
Lagtillsyn skärps, fler hänsynsråd och förbud ska skrivas och tillsynskampanj med fokus på hänsyn planeras. Dialogprojektet (www.skogsstyrelsen.se/dialog-miljohansyn) har genomfört flera träffar i länet där målbilder för hänsyn och regionala förutsättningar har diskuterats.
Kontinuitetsskogsbruk är marginellt, kunskapsuppbyggnad pågår. Hänsyn till upplevelsevärden vid avverkning är god men körskador ett hot mot friluftslivet. Skogsstyrelsen identifierar skogar (www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Var-verksamhet/Inventeringar/Sociala-varden/) viktiga för friluftsliv, skikt finns färdiga för sex av länets 49 kommuner.
Analys och bedömning
Skogsbruket klarar inte hänsyn vid avverkning, inga trendbrott märks förutom färre överfarter över vattendrag. Dialogprojektet och skärpt lagtillsyn ger hopp om förbättrad hänsyn. Höjda anslag för skydd och skötsel av skog behövs.
Askspridning behöver öka, utvecklingen är positiv men ännu återförs aska bara på ca halva arealen som biobränsle tas ut på (IVL, www.ivl.se/publikationer/publikationer/kvaveutlakningfranskogsmarkvidolikaskogsbruksatgarder.5.14817b28139c413dc75338.html). Ökat biobränsleuttag förvärrar situationen med körskador. Skogsbruket visar vilja att ta itu med körskadeproblematik.
Nästa års höjda anslag till skydd av skog är inte i paritet med behovet, ytterligare anslag krävs. Utan specifikt anslag för skötsel av biotopskydd och naturvårdsavtal samt höjt skötselanslag i reservat kan naturvärden förväntas sjunka i länets skyddade skog. Ett förändrat regelverk runt bidrag för naturvårdande skötsel skulle leda till ökad skötsel i skyddad skog.
Skydd av skog enbart på markägares initiativ inom Komet-området Dalsland har hittills lett till sämre effektivitet i skyddsarbetet och försvårat arbetet inom åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Komet-området i Dalsland måste därför kompletteras med ordinarie skyddsarbete. Dock kan nya former av dialog genom Komet-programmet på sikt leda till positiva effekter och ytterligare utvärderingar behövs.
Fragmentering av miljöer kan motverkas genom strategiskt arbete med skydd och återskapande av naturtyper och strukturer i funktionella landskapsstråk. Nytillkommen kunskap angående lövtrakter i länet visar på behov av djupare landskapsanalyser och gör att regionala strategin för skydd av skogsmark behöver revideras.
Det finns många oregistrerade nyckelbiotoper och medel för fortsatt inventering är ett måste för kvalitativt skyddsarbete och frivilliga avsättningar.
Invandring av främmande arter innebär ett oklart hot mot naturvärden knutna till ädellöv och al. Det finns i länet ingen beredskap för hantering av invasiva, främmande arter. Skogsodling med främmande trädslag är ovanligt i länet och bedöms idag inte utgöra något hot mot biologisk mångfald. Importerade plantor kan sprida nya sjukdomar.
Hänsyn vid avverkning visar på stora brister, inget trendbrott finns i senaste årets resultat. Skärpt lagtillsyn, förtydligade föreskrifter till skogsvårdslagen samt dialogprojektet kan leda till förbättringar. Hänsyn vid plantering, röjning, gallring och förröjning åsidosätts i många sammanhang och ingen uppföljning görs. Undersökningar visar att skador på fornlämningar minskar med ökad kännedom.
Uppföljning av hänsyn till upplevelsevärden visar godkända resultat men ger ingen fullständig bild då påverkan från avverkningen i sig eller val av avverkningsform inte bedöms. Skogsstyrelsens kartläggning av skogar med värden för rekreation och friluftsliv kommer att ge bra kunskapsunderlag men är inte färdigställd, öronmärkta medel saknas.
Bedömningen gjordes av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i november 2012.
Levande skogar
Indikatorer som följer upp målet