Bedömningen av Jönköpings läns regionala miljökvalitetsmål år 2012 säger att ett mål är nära att nås till 2020 och övriga mål kommer inte att kunna nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Bättre miljöhänsyn vid avverkning och ytterligare bevarandeinsatser behövs. Resurserna för områdesskyddet är otillräckliga. Mer resurser behövs också till avverkningsuppföljningar, naturvärdesinventeringar, skötselkrävande biotoper och utbildningar. Miljöutvecklingen bedöms som neutral.
Resultat för miljökvalitetsmålet
Skogar med höga bevarandevärden avverkas fortfarande och kulturlämningar skadas i för stor omfattning. Brister finns fortfarande i den miljöhänsyn som tas vid skogsbruksåtgärder. Miljöhänsynen är främst otillräcklig i skyddsvärda biotoper, skyddszoner och vid terrängkörning. Negativ påverkan sker både på mark och i vatten. Positivt är att utvecklingen av död ved, grova träd och äldre lövrik skog går åt rätt håll.
Skogsstyrelsen har arbetat med utbildningar och olika former av stöd t ex genom Landsbygdsprogrammet, Skogsriket och Nokås som direkt och indirekt leder till bättre hänsyn och skydd.
Skogsmarkens egenskaper och processer
För att minska på körskadorna i skogen har skogsbruket tagit fram en branschgemensam miljöpolicy för att förebygga körskador. Även Skogsstyrelsen har körskador som ett prioriterat rådgivningsområde. Utbildningar för att förebygga körskador har också genomförts för entreprenörer (SYN:s Blått kort).
Återföring av aska till skogsmarken är ett sätt att motverka närings-förluster och försurning p g a uttag av grenar och toppar. I medeltal 2009/2011 spreds aska på ca 750 hektar skogsmark per år i Jönköpings län medan uttag av grot gjordes på ca 3000 hektar/år.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Länsstyrelsens och Skogstyrelsens arbete med att skydda de mest värdefulla miljöerna fortgår. Från 1999 till 2012 har drygt 5200 hektar produktiv skogsmark skyddats som naturreservat, biotopskyddsområden eller genom avtal. Totalt skyddad produktiv skogsmark 2011 i Jönköpings län var 9360 hektar (av totalt 702 000 hektar).
Reservatsobjekten blir allt mindre i storlek och reglerna för ersättning har ändrats. Detta har kortat förhandlingsprocessen men samtidigt ökat kostnaderna, så medlen har räckt till en mindre areal. Till de formellt skyddade områdena kommer de frivilliga avsättningarna, som i Jönköpings län uppskattas till ca 28 000 hektar på produktiv skogsmark. De frivilliga avsättningarna finns främst som Naturvård/Orörd- och Naturvård/Skötsel-områden i Gröna skogsbruksplaner. Arealmålet för frivilliga avsättningar anses uppnått.
Länsstyrelsens arbete med åtgärdsprogrammen för hotade arter fortgår också med inventeringar, utplanteringar (mosippa) och olika former av naturvårdande skötsel bl a har en bränning utförts i naturreservatet Drags udde. Vid inventeringar i övre Emådalen hittades fem arter fjälltaggsvampar inom åtgärdsprogrammet och omkring 60 andra rödlis¬tade arter av svampar, lavar och kryptogamer. Området bör prioriteras som en av södra Sveriges viktigaste regioner vid bevarandet av skyddsvärda barrskogar.
Hyggesfritt skogsbruk kan vara ett alternativ till trakthyggesbruk där natur- och kulturvärden finns. Informationsinsatser har påbörjats.
Bevarande natur- och kulturmiljövärden
Uppemot hälften av forn- och kulturlämning i skogsmark skadas fortfarande vid skogsbruksåtgärder framförallt av markberedning. Under åren 2010-2012 satsar Länsstyrelsen på att utbilda skogsägare och entreprenörer i ökad hänsyn till kulturmiljövärden i skogsbruket.
Ekosystemtjänster
Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna som invigdes 2012 har inneburit ett nytt sätt att arbeta tillsammans kring bevarandet och utvecklandet av ekosystemtjänster (www.ostravatterbranterna.se).
Friluftsliv
Inventering av skogar med höga sociala värden har gjorts men inte avslutats. I västra delen av länet är det mesta inventerat. Här har också samverkan med kommunerna påbörjats.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Avverkning av skogar med höga naturvärden och bristfällig generell hänsyn är de åtgärder som bedöms utgöra det största hotet mot den biologiska mångfalden.
Befintliga resurser och/eller styrmedel är otillräckliga eller inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet. För att nå målet för naturvårdsavtal och biotopskydd måste det nationella anslaget öka avsevärt.
Frivilliga insatser viktiga
Frivilliga insatser är mycket viktiga för att nå målet och behöver uppmuntras. Olika former av stöd i Landsbygdsprogrammet, NOKÅS, Ädellöv m fl är här viktiga som uppmuntran.
Ett bra underlag för de frivilliga insatserna är Gröna skogsbruksplaner. Certifierade skogsbruksplaner visar på lämpliga åtgärder och identifierar områden med naturvärden. Bra skogsbruksplaner kan leda till fler frivilliga avsättningar, åtgärder i skötselkrävande biotoper och större hänsyn till skogens kulturmiljövärden.
Blå målklassning har börjat införas i länet vid skogsbruksplanläggning Vattendrag med närmiljöer identifieras och åtgärder för att förstärka dessa föreslås. En utbildningskampanj har startats av SÖDRA. Skogsbrukets egna initiativ för att minska körskadorna är värdefulla.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Verksamma inom skogsbruket som arbetar med planering och avverkning behöver återkoppling om hur miljöhänsynen främst vid slutavverkning kan förbättras
Åtgärderna behöver öka
Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Anslagen måste öka inom exempelvis åtgärdsprogram för hotade arter och NOKÅS för att det ska vara möj-ligt att bibehålla, återskapa och restaurera värdefulla naturmiljöer.
Mer kan göras inom de ramar som finns, men det blir ändå otillräckligt. Skogsstyrelsen saknar resurser att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
År 2014 ska miljömålsberedningen ha tagit fram en strategi om långsiktig hållbar markanvändning. Strategin ska innehålla etappmål och styrmedel som också kan påverka målet Levande skogar i positiv riktning.
Prioriteringar i länet
Arbetet med att skydda skog i länet kommer att fortsätta enligt gällande strategi för formellt skydd av skog (Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Strategi för formellt skydd av skog i Jönköpings län. Meddelande 2006:8.) och åtgärdsprogram 2012-2016 Djurens och Växternas miljömål (Meddelande nr 2011:31). Miljöhänsynen vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper samt mark och vatten kommer att prioriteras.
Levande skogar i Jönköpings län
Indikatorer som följer upp målet